Officiellt från Kreml – ger besked om Ukrainas framtid

2022 09 29

Vladimir Putin och Kreml har under dagen bekräftat rysk annektering av fyra strategiskt viktiga regioner i Ukraina.

Det gäller de fyra regionerna Cherson, Luhansk, Donetsk och Zaporizhzhia som formellt kommer att förklaras som en del av Ryssland imorgon, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Enligt ryska nyhetsbyrån TASS är beskedet även officiellt från Kreml och Rysslands regering.

Rysk ceremoni

Landets diktator Vladimir Putin förväntas förmedla beskedet till sina medborgare under en ceremoni i Moskva som kommer att äga rum 15.00 lokal tid.

Putin kommer då att hålla ett längre tal och underteckna det dokument som från ett ryskt perspektiv förklarar de fyra ukrainska regionerna som Rysslands territorium.

Han ska även träffa administratörer, som tillsatts av ryska myndigheter, i de ockuperade områdena,

Uppgifter tidigare i veckan

Beskedet går i linje med de uppgifter som Storbritanniens försvarsministerium gick ut med redan i tisdags.

Enligt det brittiska ministeriet hoppas även Kreml att utropandet ska bidra till att stärka stödet för Putins anfallskrig i grannlandet.

– Rysslands ledare hoppas nästan säkert att varje tillkännagivande om anslutning kommer att ses som en upprättelse för den “särskilda militära operationen” och kommer att befästa det patriotiska stöder för konflikten, uttrycker myndigheten på Twitter.

"Folkomröstning" fördöms

Beskedet kommer efter en så kallad “folkomröstning” i de fyra regionerna.

En omröstning som har fördömts av västvärlden.

– Dessa röster har ingen legitimitet och de ändrar naturligtvis ingenting. Detta fortsätter att vara ett anfallskrig från Ryssland mot Ukraina, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN i slutet av förra veckan.

Röstat under hotfulla förhållanden

Flera rapporter har också gjort gällande att röster samlats in muntligt av beväpnade soldater som går dörr till dörr.

I en av regionerna uppger även ukrainska tjänstemän att minderåriga räknats in i röstlängden.

– Inkräktarna hoppas kunna utöka “valbasen” för att stödja anslutningen av den östra delarna av Ukraina till Ryska federationen och involvera lokala invånare i åldrarna 13 till 17 i pseudoröstning, framhåller rapporten enligt The Guardian.

Nordkorea och Syrien erkänner

Utöver Ryssland är det få länder i världen som erkänner de utropade ryska “folkrepublikerna” i Ukraina som självständiga. 

Landet har sällskap av dels Syrien, men också Nordkorea som erkände Luhansk och Donetsk under sommaren.

– Vi betraktar detta beslut som ett försök från Pyongyang att undergräva Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, kommenterade det ukrainska utrikesministeriet det nordkoreanska beskedet enligt enligt The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen