JUST NU: Officiellt – Anklagar Ryssland för krigsbrott

2022 03 23

Bidenadministrationen anklagar Ryssland för krigsbrott i ett officiellt uttalande.

– Den amerikanska regeringen har formellt deklarerat att medlemmar av de ryska väpnade styrkorna har begått krigsförbrytelser i Ukraina, säger amerikanske utrikesministern Antony Blinken i ett uttalande, enligt CNN.

Officiellt uttalande

Det officiella uttalandet från Bidenadministrationen kommer efter att president Joe Biden och vice utrikesministern Wendy Sherman på ett personligt plan har sagt att krigsförbrytelser har ägt rum i Ukraina.

Domstol avgör

– Vår bedömning är baserad på en noggrann granskning av tillgänglig information från offentliga och underrättelsekällor, konstaterar Antony Blinken och tillägger:

– Som med alla påstådda brott är en domstol med jurisdiktion ytterst ansvarig för att fastställa brottsskuld i specifika fall.

Kan väcka åtal

Vidare framhäver Blinken att den amerikanska regeringen kommer att fortsätta att spåra och rapportera om krigsförbrytelser i Ukraina.

– Vi kommer att dela information som vi samlar in tillsammans med allierade, partners och internationella institutioner. Vi är fast beslutna att sträva efter ansvarsskyldighet genom att använda alla verktyg, inklusive åtal, säger han enligt CNN.  

Flera anklagelser

Tidigare har EU:s utrikeschef Josep Borrell anklagat Ryssland för krigsförbrytelser i staden Mariupol i östra Ukraina.

– Det som sker i Mariupol är ett gigantiskt krigsbrott, sade han i måndags.

Katastrofala förhållanden

I den belägrade staden har det rapporterats om massgravar och katastrofala humanitära förhållanden.

Enligt Internationella Röda Korset kan organisationen för tillfället inte få in humanitär hjälp i staden och situationen för de civila blir allt mer desperat.

– Utan humanitär hjälp håller människorna i Mariupol på att kvävas. Det finns inga överenskommelser om humanitära korridorer för att få människorna tryggt ut ur staden, något som desperat skulle behövas. Det är en extrem situation på liv och död och människor ställs inför omöjliga val för att kunna få mat till sina familjer, skriver Jessica Sallabank, talesperson för Internationella Röda Korset, till tidningen HBL.

Foto: Nato resp President of Russia

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen