Oerhörda siffror angående Sverige

2023 07 04

Efter att koranen bränts på nytt har flera muslimska länder riktat stark kritik mot den svenska hanteringen av situationen.

Aktionen, som ägde rum i onsdags utanför en moské i Stockholm, har fått stor internationell uppmärksamhet.

Enligt en sammanställning från Svenska Institutet har koranbränningen resulterat i hela 900 000 nyhetsartiklar och inlägg på bloggar och sociala medier.

– Om det fortsätter ser vi att det kan bli en påverkan på Sverigebilden i de här länderna, säger Svenska institutets enhetschef Sofia Bard till Dagens Nyheter.

Enorm spridning

Tillsammans med Rasmus Paludans koranbränning är det den händelse i Sverige som fått störst internationell spridning på mycket länge.

– Även om man drar linjen ganska långt tillbaka är det här de största händelserna volymmässigt. Då är det framför allt för att det har varit en mycket omfattande spridning på kort tid, fortsätter Sofia Bard.

Kräver åtgärder

Efter den senaste koranbränningen har flera muslimska länder gått hårt åt Sverige.

Islamiska konferensorganisationen har hållit krismöte i Saudiarabien, och de menar att åtgärder behövs för att stoppa religiöst hat.

– Vi måste sända ideliga påminnelser till det internationella samfundet rörande ett akut införande av en internationell lag, som tydligt förbjuder främjande av religiöst hat, har generalsekreteraren Hissein Brahim Taha sagt.

57 länder

Meddelandet om att åtgärder krävs har bland annat sänts på statlig tv i Saudiarabien.

Organisationen fördömer kraftigt det som skett.

Totalt har organisationen 57 medlemsländer, däribland Saudiarabien, Turkiet och Irak.

UD har kommenterat

Även den svenska regeringen “fördömer starkt” handlingarna som förekommit.

– Brännandet av koranen, eller någon annan helig skrift, är en kränkande och respektlös handling och en tydlig provokation, framhåller Utrikesdepartementet.

Vidare förklarar UD att uttryck för rasism och intolerans inte har någon plats i Sverige, uppger SVT.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen