JUST NU: Obehagliga ryska meddelandet på missilbomben

2022 04 08

Ett hårresande skriftligt budskap har upptäckts på en av missilerna från attacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk, östra Ukraina.

“För barnen”.

Så lyder en rysk text som har hittats på resterna till en av de missiler som släpptes i anslutning till den järnvägsstation som attackerades i Kramatorsk tidigare idag, uppger BBC.

Kan ha varit hämnd

Det skrämmande budskapet uppges dock ha en annan innebörd än att bomben uppsåtligen skulle ha varit riktad just mot oskyldiga barn.

“Za detei”, som frasen uttrycks på ryska, antyder enligt BBC att avfyrningen istället ska ha skett till stöd för barn, alternativt som hämnd på en eventuell attack mot barn.

Fyra barn dog

Attacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk innebär dock ytterligare en eskalering i attackerna mot civila människor i Ukraina. Stationen användes för att evakuera oskyldiga som försökte fly från Donbasregionen, ett av de oroligaste områdena just nu.

Minst 39 människor dog i attacken, enligt ukrainska tjänstemän. Fyra av dem var barn. För två dagar sedan rapporterade Ukrainas militär att totalt 167 barn mist livet under kriget.

Ryssland: “Provokation”

Samtidigt kommer makabra påståenden från den ryska sidan, som nu uttalar sig om attacken. Företrädare för Putinregimen kallar angreppet för en “provokation” och förnekar all form av inblandning. Precis som med massakern i Butja menar man att även dagens attack är iscensatt.

Förnekar verkligheten

– Alla uttalanden från företrädare för den nationalistiska regimen i Kiev om den påstådda “missilattacken” från Ryssland den 8 april vid järnvägsstationen i Kramatorsk är en provokation och överensstämmer absolut inte med verkligheten, säger det ryska försvarsministeriet i ett uttalande enligt CNN.

Anklagar Ukraina

I samma uttalande anklagar man istället Ukraina för att själva ligga bakom attacken.

– Vi betonar att Tochka-U-taktiska missiler, vars vrak hittades nära Kramatorsk järnvägsstation och publicerades av ögonvittnen, endast används av de ukrainska väpnade styrkorna.

Noll bevisning

Likt Rysslands uttalande om massgravarna i Butja saknar även dagens anklagelser all form av bevisning. 

Den sovjetkonstruerade Tochka-missilen finns visserligen i Ukrainas militära lager, men den har dokumenterad användning av ryska och separatistiska styrkor sedan tidigare, uppger CNN.

Kraftig censur

I Ryssland förekommer kraftig censur av de hemskheter som pågår i krigets Ukraina. 

Oberoende medier har behövt stänga ned efter skarpa varningar från den inhemska regimen, och det har sedan invasionens startdag varit förbjudet att prata om kriget som just ett krig.

Foto: President of Russia resp Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


25 augusti 2026

ANMÄLNINGAR STRÖMMAR IN: Svenskar får faktura på 2 000 kronor

2026 08 25

Det rasslar in anmälningar till Konsumentverket om ett företag som kräver svenska konsumenter på pengar.

Anmälningarna har vällt in under flera år och många svenskar är drabbade.

Det handlar om hälsoföretaget Norwegian Lab som säljer provpaket med kosttillskott för 99 kronor, men många som har köpt vitaminerna har utan att veta om det istället åkt på prenumerationer och fakturor på nära 2 000 kronor, rapporterar SR.

Totalt har Konsumentverket fått in över 600 anmälningar om företaget. Dessutom har Allmänna reklamationsnämnden fått in “ett stort antal anmälningar” och norska Forbrukerrådet har över 800 påbörjade anmälningar kring bolaget.

Nu uppmanar Konsumentverket drabbade att inte betala fakturorna.

– Om du till exempel fått en faktura från Norwegian Lab trots att du inte ingått avtal så skicka en bestridan: jag har inte beställt och jag kommer inte att betala, säger Fredrik Selrot, vägledare på Konsumentverket, till radion.

KRkakak

Det aktuella företaget har även tidigare uppmärksammats i svenska medier, då med liknande klagomål: folk beställer hälsopaket för 99 kronor men drar omedvetet på sig dyra prenumerationer.

Det är helt klart många anmälningar mot ett och samma bolag, vilket tyder på att många konsumenter drabbas, sade David Ånesjö, jurist på Konsumentverket, till NWT då.

Pensionären Maja från Ystad är en av de drabbade som känner sig lurade. Hon hade köpt ett provpaket med piller mot urinläckage från Norwegian Lab efter en annons på sociala medier. Ingenstans framkom det att hon skrev upp sig på en prenumeration, menar 79-åringen.

Flera andra personer med liknande upplevelser har kontaktat Konsumentverket.

Om det inte tydligt framgick vid beställningen av provpaketet att du samtidigt ingick en prenumeration, är du inte bunden av något abonnemang, skriver myndigheten i ett svar till en kund som också fått en faktura från Norwegian Lab.

Kontakta företaget skriftligen och be dem visa att du fick information om abonnemanget och att du tackade ja till det. Om de inte kan visa detta kan du bestrida fakturan. Det betyder att du meddelar företaget att du inte anser dig vara betalningsskyldig för de utskick du inte beställt. 

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Svaret: Tar anmälningarna på allvar

Norwegian Lab har inte svarat på den senaste kritiken, men har vid tidigare tillfällen uttalat sig om de hundratals anmälningarna mot bolaget.

– Det är såklart många, dessvärre. Men vi sänder ut omkring 40 000 abonnemang om året i Sverige, och då ser vi fortfarande andelen anmälningar som låg, sade Norwegian Labs ekonomichef Ole Andreas Flotten till NWT i mars.

Företaget framhåller också att villkoren när man köper deras produkter är tydliga och att man tar anmälningarna på allvar.

Vi har uppjusterat vår kundservice väldigt mycket för att bli bättre på att hantera våra abonnemangsvolymer. Men vi ser också att vi kanske måste ta in ännu fler på kundservice för att jobba bättre med den informationsbiten också, säger Ole Andreas Flotten.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


24 aug 2026

NY MÄTNING: Betydande framgång för regeringen

2026 08 25

Plånboksfrågor dominerar valrörelsen.

Sänkt inkomstskatt, barnbidragstillägg och ändrade villkor för a-kassan är några frågor som står i centrum.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna lovar att väljarna kommer att få tjockare plånböcker med deras politik.

– Sveriges hårt arbetande mammor och pappor ska få behålla ytterligare 5 000 kronor varje månad, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande. 

Leder kampen 

Nu kommer ett besked som tyder på att den Moderatledda regeringen har ett övertag i frågan om väljarnas privatekonomi.   

En mätning som Sifo gjort på uppdrag av privatekonomitjänsten Uscore visar att 21 procent av väljarna tror att deras privatekonomi kommer att förbättras om Tidöpartierna vinner valet. Motsvarande andel vid en rödgrön valseger är 15 procent.

Samma mätning visar att 35 procent tror att ekonomin kommer att försämras om oppositionen vinner valet. Motsvarande andel vid en seger för Tidöpartierna är 17 procent.

”Ganska logisk kalkyl”

Mikael Persson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han förvånas inte över resultatet.

Persson konstaterar att Tidöpartierna går till val på flera reformer som ger många väljare mer i plånboken –  bland annat skattesänkningar och en höjning av den skattefria gränsen för sparande i ISK.

– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Persson till SvD.

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Hävdar: SD stort hinder 

Trots övertaget i frågan om väljarnas privatekonomi ligger Tidöpartierna efter oppositionen i opinionen.

Mikael Persson bedömer att många väljare inte röstar med plånboken i år. Att hålla Sverigedemokraterna utanför en regering tycks väga tyngre för en stor grupp, menar statsvetaren.

Att lyfta ekonomiska frågor under valrörelsen kan dock vara en nyckel till framgång för regeringssidan.  

– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen