Makaber upptäckt vid återvinningscentral

2024 02 17

En makaber upptäckt har gjorts i Skellefteå.

Det är vid Degermyrans återvinningscentral i Skellefteå som en glasburk har hittats med ett fryst föremål i.

Föremålet analyseras för närvarande av polisens tekniker och man undersöker saken utan att ha gått ut med mer detaljerad information än så.

Enligt uppgifter ska det dock röra sig om en mänsklig hand som befann sig i burken.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Ligger på grova brott”

Det är personalen själva som har sett att det låg en mänsklig hand i burken.

Detta efter att innehållet i glasburken tinat.

– Det finns en anmälan och ärendet ligger på grova brott, säger förundersökningsledare Alexander Johansson till tidningen.

Tagits i beslag

Det är fortfarande mycket som är oklart angående upptäckten.

Föremålet i fråga har tagits i beslag av polisen för vidare undersökning och analys.

Polisen har inte gått ut med några officiella uppgifter och är återhållsamma med information angående situationen.

Man vill inte bekräfta exakt vad det rör sig om för föremål, men enligt uppgifter utreder man nu om det är mänskliga kvarlevor, vilket källornas observation pekar på att det är.

Ingen koppling

Det är oklart exakt vad det är som har hänt och ifall fyndet kan ha en koppling till gängkriminaliteten.

Regeringen har som bekant prioriterat den grova brottsligheten och vill att brottsbekämpande myndigheter ska få större resurser.

– För att komma till rätta med den grova och organiserade brottsligheten måste fler brott utredas, klaras upp och lagföras. Länge har polistätheten varit för låg, och polis och åklagare har haft otillräckliga verktyg, framhåller regeringen via sin webbsida.

“Kraftigt ökade resurser”

För att kunna lösa svåra brott behöver polisen mer resurser, någonting som regeringen nu satsar på.

– Regeringen ger rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna kraftigt ökade resurser och har tagit flera initiativ för att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare verktyg.

Foto: M. Hänni

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen