Obehaglig trend pressar Sveriges poliser

2023 11 20

Samtidigt som bristen på poliser är stor pressas nu polisen av en otäck trend som skapar ännu större arbetsbörda för polisen.

Att få ut fler poliser på gator och torg och att klara upp fler brott är prioriterade frågor för polisen.

Men nu kommer larm från Östergötland om att polisen får allt mer att göra inom ett område som inte avser brottslighet.

Redan mer än 2023

Det handlar om att polisen rycker ut till allt fler ärenden avseende självmord och psykisk ohälsa.

Från januari till oktober i år har polisen i Östergötland fått hantera 2 400 sådana ärenden vilket är fler än under hela 2023, rapporterar SR.

– I och med att vi prioriterar de här ärendena högt så är det klart att andra saker får vänta.

Det poängterar, Mikael Larsson som är befäl vid polisens regionledningscentral i Linköping till P4.

Tar nästan 2,5 timmar

Sen 2021 har ärenden som rör självmord och psykisk ohälsa ökat med över 35 procent.

Och i nästan hälften av alla ärenden så skickas en polispatrull ut till den drabbade personen.

I genomsnitt tar ärendena 72 minuter att hantera och om man även tvingas omhänderta den sjuka personen så tar det nästan 2,5 timmar.

Annat får vänta

– Andra arbetsuppgifter blir ju liggande. Trygghetsskapande, brottsförebyggande arbete, trafikkontroller, förklarar polisbefälet.

Han förklarar även att om någon har drabbats av inbrott så kanske de får vänta längre innan polisen kan komma på grund av att polisen måste hantera självmordsförsöken.

40 om dagen

Det ser likadant ut över Sverige.

– 2020 fick polisen åka på 14 802 beordrade larm om suicidförsök. Det är mer än 40 larm – om dagen.

Det förklarar Polisen på sin webbsida.

– En pappa balanserar på balkongräcket, 30 meter ovanför marken. En annan pappa försöker hugga sig i halsen innan han kastar sig ut från ett fönster.

– Två små barn står ensamma kvar på tågperrongen – deras mamma har just hoppat.

Tidningen Svensk Polis rapporterar att poliser förväntas hantera liknande situationer från dag ett och alla händelser är hämtade ur verkligheten.

Smärre chock

– Det blir en smärre chock när man är ny och ser hur mycket larm om psykisk ohälsa man får åka på, säger Stockholmspolisen Christoffer till tidningen

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen