ÖB varnar – Sverige påverkas av nya kriget

2024 10 01

Sverige följer utvecklingen i Libanon noga.

Under natten har Israel bekräftat att man inlett operation “Norra Pilen” i Libanon.

Enligt den israeliska militären handlar det om en “begränsad markinvasion”.

Och det nya kriget kommer att påverka Sverige, varnar Sveriges nya överbefälhavare och generallöjtnant Michael Claesson i en intervju med Sveriges Radio.

– Ja, det skulle jag säga av flera olika skäl. Allt från den humanitära situationen och de effekter som följer i form av flyktingströmmar och den typen av rörelse.

"Väldigt hög utsträckning"

ÖB nämner även de globala flödena som exempel.

Dessa påverkas “i väldigt hög utsträckning” av konfliktmönsterna i Mellanöstern. Michael Claesson pekar på tidigare rapporter om hur internationell sjötrafik hindrats i Röda havet vilket i slutändan påverkat handelsflöden till och från Sverige.

Sveriges nya överbefälhavare kommenterar även det faktum att Israel hävdar att angreppen mot Hizbollahmål och byar, som man menar utgör ett hot mot samhällen i norra Israel, är “begränsade”.

– Är det tal om begränsade markräder får man ju anta att de är begränsade både i tid och i omfattning och att det sker ett tillbakadragande efter att man nått sina mål på marken, säger Claesseon till P1 Morgon.

– Skulle det bli tal om en större markinvasion kan naturligtvis implikationerna bli mycket större, både humanitärt och för eskalationsrisken.

Förberett flera månader

I ett uttalande uppgav IDF att man förberett sig markinvasionen i flera månader.

Under natten har det synts bilder på flera explosioner i gränsområdet mellan Israel och Libanon.

Det har även skett luftangrepp mot Syriens huvudstad Damaskus, uppger Reuters.

Enligt inhemska medier ligger Israel bakom attacken, men landet i fråga har inte uttalat sig om saken.

Minst tre personer uppges ha dödats.

AFP har också rapporterat om att en flygplats i Bagdad med amerikanska soldater har attackerats under natten. Ingen person uppges ha skadats.

Foto: Niklas Forsström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen