ÖB Micael Bydén varnar för nytt anfallskrig

2023 11 06

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén har i dag överlämnat sitt militära råd till regeringen.

Rådet är ett underlag inför 2024 års försvarsbeslut.

I sitt råd konstaterar ÖB att Ryssland under överskådlig tid utgör det ”dimensionerande hotet” mot Sverige.

Bydén varnar för att den ryska staten planerar nya krigsinsatser, även utanför Ukraina.

– Svensk försvarspolitik måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater, fastslår Sveriges överbefälhavare.

Två svenska brigader ska involveras direkt

Micael Bydén kommenterar även hur Sveriges försvar bör utformas som en del av ett kollektivt Natoförsvar, och i tider när Europas säkerhet är hotad.

– Ett svenskt Natomedlemskap medför att vi behöver kunna medverka i avskräckning och försvar mot väpnat angrepp även utanför Sveriges gränser. Det innebär högre krav på fler tillgängliga förband med förmåga att kunna verka tillsammans med allierade, säger ÖB.

I sina råd till regeringen föreslår Micael Bydén ett ökat fokus på luftförsvar inom samtliga förvarsgrenar, bland annat för att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar.

Vidare framhåller ÖB att två av den svenska arméns brigader ska kunna delta i Natos markoperationer i ett tidigt skede.

– Det handlar även om att utveckla logistiken så att Sverige kan vara ett område för basering och transporter av allierade förband. Försvarsmakten behöver vidare förbättra interoperabiliteten för att ingå i Natos ledningssystem, fastslår Micael Bydén.

Behöver fler soldater

Avslutningsvis konstaterar ÖB att det kommer krävas omfattande personalförstärkningar för att det svenska försvaret ska kunna möta de skärpta kraven på operativ förmåga.

Grundutbildningsvolymerna bör öka till 10 000 individer per år redan 2030, konstaterar Bydén.

– Med beaktande av Natomedlemskapets krav, omvärldsläget samt effekten på krigsförbanden av vårt omfattande militära stöd till Ukraina, lägger vi stor kraft på det närtida perspektivet: Att stärka tillgänglighet och förmåga i befintliga förband samt att säkerställa tillgång till materiel och förnödenheter, säger Sveriges överbefälhavare.

Foto: Jimmy Croona Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen