ÖB går ut med kraftfull varning

2023 04 24

Tidigt på måndagsmorgonen landade svensk utsänd ambassadpersonal från ambassaden i Khartoum, deras medföljande familjer och ett antal svenskar välbehållna på Djiboutis flygplats.

Omkring 145 svenska soldater deltog i insatsen som enligt UD genomfördes under ”mycket svåra förhållanden och under stor tidspress”.

Över tjugo svenskar har evakuerats från inbördeskrigets fasor.  

Men kvar i landet finns cirka 150 svenska medborgare.

– Läget är väldigt skört, säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén till SVT Nyheter.

"Hög risk"

Kriget i Sudan har pågått i tio dagar.

Intensiteten i striderna har trappats upp de senaste dagarna.

 Micael Bydén varnar för att situationen är mycket svår för de svenskar som finns kvar i landet. 

– Det är hög risk för alla som befinner sig i det här området oavsett om man är i huvudstaden eller flygbasen som är aktuell, säger han till tv-kanalen.

Inga garantier

Regeringen kan inte lova att resterande svenska medborgare kommer att evakueras.

Beskedet från statsminister Ulf Kristersson (M) är tydligt.

De kvarvarande svenskarna kan inte förvänta sig något utöver konsulärt stöd. 

– Sverige kommer bistå de svenskar som är kvar på de sätt som är möjligt och rimligt. Det finns inga garantier för att vi kan hämta hem svenska medborgare i krig, säger statsministern enligt Expressen.

”Enskild insats”

Utrikesminister Tobias Billström (M) tror inte att Sverige kommer att upprepa nattens räddningsoperation.

– Konvojen var en enskild insats som genomfördes samordnat under Frankrikes ledning och kommer i det här läget inte vara lätt att återupprepa. 

Stödjer evakueringen

Försvarsmakten kommer att fortsätta att stödja den internationella evakueringsinsatsen i Sudan samt bistå vid evakuering av svenskar.

– I nuläget finns inga indikationer på att situationen kommer att stanna av eller mildras.

– Försvarsmakten följer utvecklingen noga och mot bakgrund av det osäkra läget kommer myndigheten inte kommunicera fler detaljer kring planeringen, detta för att värna om säkerheten för Försvarsmaktens medarbetare och personerna på plats i Sudan, skriver myndigheten på sin hemsida.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen