19 januari 2026

Nytt skatteavdrag föreslås

2026 01 19

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar två nya förslag på skattelättnader.

Förslagen kommer från en utredning om skatteregler inom området forskning och utveckling.

– Vi fortsätter tänka framåt. Hur ska Sverige bli ännu starkare och hur ska vår ekonomi växa ännu mer i det här läget, säger Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

– Mitt mål har hela tiden varit att ekonomin ska växa. Inte för att det skulle vara någon tävling utan för att se till att våra barn och barnbarns framtid blir ännu bättre än vår och att välståndet ökar.

Två förslag presenteras

Sommaren 2024 tillsattes en utredning för att se över nedsättningen av arbetsgivaravgifter och löneavgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling i Sverige, det så kallade FoU-avdraget.

Utredningen inkluderade också skatteavdrag för utländska experter och forskare.

Nu är utredningen klar och presenterar två förslag för att öka den svenska framtidsförmågan inom området.

– I betänkandet ges två alternativa förslag på ett nytt skatteincitament med syfte att öka investeringarna på området, och i förlängningen Sveriges tillväxt, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Skatteavdrag föreslås

Arbetsgivare som har anställda som arbetar med forskning och utveckling har redan idag möjlighet till skatteavdrag.

Men nu föreslås ytterligare satsningar på området.

Det ena är ett förhöjt kostnadsavdrag med 200 procent av lönekostnaderna för FoU-personal.

Det skulle innebära att avdrag totalt medges med 300 procent, om det nya avdraget läggs på det gamla.

Det andra förslaget är en återbetalningsbar skattereduktion på 20 procent för personal inom området.

Kan börja gälla 2027

Enligt förslaget är det frivilligt för arbetsgivare att ansöka om stödet och det ska gälla alla företagsformer för arbete som utfös inom EES.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Nyligen slöts också en överenskommelse på internationell nivå om en ny skattemässig behandling av anställda inom området.

Regeringskansliet kommer nu bereda förslagen.

LÄS OCKSÅ: S kräver – Sverige bör slå tillbaka mot USA

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen