WHO: Officiellt meddelande till hela världen

2023 05 05

Covid-19 har skördat nästan sju miljoner liv över hela världen.

Hela planeten sattes mer eller mindre på paus våren 2020 när coronaviruset spred sig från Kina till Europa och sedermera över alla världens kontinenter.

Samhällen stängdes ned och människor tvingades leva under helt nya förutsättningar och med nya beteenden.

Smittspridningen av covid-19 fortsatte in i 2021 och har fortsatt att betraktas som en pandemi, trots att vaccineringar skyddat de värst utsatta riskgrupperna och avlastat sjukvården.

Nytt officiellt besked

Men nu är det över.

Officiellt över.

Covid-19 är inte längre en pandemi, meddelar Världshälsoorganisationen WHO på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

Inte längre ett hot

Beskedet från WHO är att sjukdomen inte länge klassas som ett “internationellt hot mot människans hälsa”.

– Det är med stort hopp som jag förklarar covid-19 över som en global hälsonödsituation, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus, enligt AFP.

Generaldirektören lyfter dock fortfarande ett varningens finger om viruset.

– Det betyder inte att covid-19 är över som ett globalt hälsohot, säger han.

764 miljoner fall

Den 30 januari 2020 ropade FN:s hälsomyndighet officiellt ut coronaviruset som en internationell kris.

Vid det tillfället hade det fortfarande inte fått namnet covid-19 och inga större utbrott utanför Kina hade ägt rum.

Tre år senare har omkring 764 miljoner fall bekräftats och drygt fem miljarder människor har fått minst en dos vaccin, enligt AFP.

18 000 dödsfall i Sverige

I Sverige har över 23 000 dödsfall kopplade till covid-19 bekräftats.

Nästan 2,7 miljoner fall av sjukdomen har registrerats, enligt statistisk från Folkhälsomyndigheten.

Redan för ett år sedan slutade Sverige att betrakta covid-19 som en allmänfarlig sjukdom.

Samma vår slutade den så kallade pandemilagen att gälla.

– Vi har lärt oss att smittsamma infektionssjukdomar påverkar hela samhället, inte bara folkhälsan. Även ekonomin och demokratin drabbas genom att man tar åtgärder som påverkar människors liv, sade virusforskaren Ali Mirazimi till SVT för ett år sedan.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen