WHO: Officiellt meddelande till hela världen

2023 05 05

Hela planeten sattes mer eller mindre på paus våren 2020 när coronaviruset spred sig från Kina till Europa och sedermera över alla världens kontinenter.

Samhällen stängdes ned och människor tvingades leva under helt nya förutsättningar och med nya beteenden.

Smittspridningen av covid-19 fortsatte in i 2021 och har fortsatt att betraktas som en pandemi, trots att vaccineringar skyddat de värst utsatta riskgrupperna och avlastat sjukvården.

Nytt officiellt besked

Men nu är det över.

Officiellt över.

Covid-19 är inte längre en pandemi, meddelar Världshälsoorganisationen WHO på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

Inte längre ett hot

Beskedet från WHO är att sjukdomen inte länge klassas som ett “internationellt hot mot människans hälsa”.

– Det är med stort hopp som jag förklarar covid-19 över som en global hälsonödsituation, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus, enligt AFP.

Generaldirektören lyfter dock fortfarande ett varningens finger om viruset.

– Det betyder inte att covid-19 är över som ett globalt hälsohot, säger han.

764 miljoner fall

Den 30 januari 2020 ropade FN:s hälsomyndighet officiellt ut coronaviruset som en internationell kris.

Vid det tillfället hade det fortfarande inte fått namnet covid-19 och inga större utbrott utanför Kina hade ägt rum.

Tre år senare har omkring 764 miljoner fall bekräftats och drygt fem miljarder människor har fått minst en dos vaccin, enligt AFP.

18 000 dödsfall i Sverige

I Sverige har över 23 000 dödsfall kopplade till covid-19 bekräftats.

Nästan 2,7 miljoner fall av sjukdomen har registrerats, enligt statistisk från Folkhälsomyndigheten.

Redan för ett år sedan slutade Sverige att betrakta covid-19 som en allmänfarlig sjukdom.

Samma vår slutade den så kallade pandemilagen att gälla.

– Vi har lärt oss att smittsamma infektionssjukdomar påverkar hela samhället, inte bara folkhälsan. Även ekonomin och demokratin drabbas genom att man tar åtgärder som påverkar människors liv, sade virusforskaren Ali Mirazimi till SVT för ett år sedan.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen