Nytt Natobesked till Finland

2023 03 15

Det rapporterar Reuters i dag, onsdag.

– Godkännandet kommer att ske innan valet i Turkiet den 14 maj, rapporterar Reuters.

Reser till Turkiet

Turkiets påstådda beslut uppges ha fattats dagen innan Finlands president Sauli Niinistö reser till Turkiet.

Niinistö kommer på torsdagen att att jordbävningsregionen i sydöstra Turkiet, uppger presidentens kansli i ett pressmeddelande.

På fredagen kommer presidenten träffa sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdoğan för att diskutera Natoansökan.

Utöver Natoansökan kommer presidenterna diskutera  de bilaterala relationerna mellan Finland och Turkiet, rapporterar Svenska Yle.

Öppnade för att Finland kan gå före

Under gårdagen öppnade statsminister Ulf Kristersson (M) för att Finland kan gå med i Nato före Sverige.

– Det är inte uteslutet att Finland och Sverige går in i Nato i olika steg. Sannolikheten att det kommer ske i olika takt har ökat, sa han på en pressträff.

Ett scenario som oppositionsledaren och Sveriges före detta statsminister Magdalena Andersson (S) målade upp som problematiskt.

– Det är lika bra att säga som det är: Det vore inte bra för Sverige. Det skulle dessutom vara ett bakslag för Natos ”open door policy”, sa S-ledaren och varnade för att en splittring mellan Sverige och Finland kommer att gynna ryska intressen. 

Stoltenberg: Sverige blir säkrare

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framhållit att det inte spelar någon större roll om Finland går med före Sverige.

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, sa Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

Säkerhetsgarantier

Natochefen har även försäkrat att Sveriges säkerhetsläge kommer att förbättras om Finland släpps in i försvarsalliansen, eftersom Sverige då skulle vara omringat av Natoländer.

Stoltenberg har även betonat att Sverige fått säkerhetsgarantier från en rad stora Natoaktörer under ansökningsprocessen.

– Nato har ökat sin närvaro i Norden. Och många allierade har utökat säkerhetsgarantier till Sverige och Finland. Det är otänkbart att Nato inte skulle agera om säkerheten hotas, sa han för drygt en vecka sedan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen