Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig förändring för svenska kronan

2025 09 16

Sveriges valuta når nivåer som inte setts på flera år.

Den svenska kronan har gjort en remarkabel revansch under 2025.

Nu fortsätter valutan att gå framåt.

Och en plötslig förändring innebär att kronan idag når en nivå gentemot dollarn som inte noterats på över tre år.

– US-dollarn fortsatte att tappa mark igår mot de flesta valutor, men vi noterar framför allt rörelsen för kronan som gick under 9,30 för första gången sedan första kvartalet 2022, framhåller ekonomen Marcus Widén på SEB på måndagsmorgonen.

Positiv prognos

Redan i våras konstaterades det att det är värt att satsa på den svenska kronan.

– Vi har en intressant försvarsindustri och när den växer i Sverige så ger det ringar på vattnet och spridningseffekter till större delar av ekonomin, sade SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist till TV4 i mars.

Prognosen då var att kronan skulle stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron, efter att stigit med mer än två procent mot dollarn vid tillfället.

LÄS MER: City Gross och Stora Coop sågas

Väntas gå under tian

Även nu på hösten är flera experter eniga om att kronan kommer att fortsätta stärkas.

Prognosen är att en euro, som idag ligger på 10,92 kronor, ska kosta under tian vid årsskiftet.

– Jag tror att vi är bland de som är mer optimistiska kring tillväxten, så det finns en logik i det, sade Amanda Sundström, valutastrateg på SEB, till DN tidigare i september.

Upp till Sveriges konsumenter

Framför allt är förhoppningen att konsumenterna ska få igång konjunkturen. Regeringen har satsat 80 miljarder kronor i höstbudgeten som ska sätta fart på utvecklingen.

– Även om de här åtgärderna inte sjösätts förrän 2026 kan det fortfarande verka via förtroendekanaler så att hushållen känner sig lite tryggare med att det kommer bli bättre framöver, säger Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, till samma tidning.

LÄS OCKSÅ: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge tar över istället för Ryssland

2025 09 16

Norge petar Ryssland.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022 har omvärldsläget förändrats totalt.

Det gäller inte minst handeln.

I Tyskland, ett land som varit starkt beroende av att importera naturgas, hämtades den största delen av gasen från Ryssland.

Nu är det andra bullar.

Efter invasionen har Norge klivit fram och petar nu officiellt Ryssland från förstaplatsen, rapporterar tyska FutureZone.

Enligt siffror från det federala elverkets byrå importerade Tyskland cirka 865 terawattimmar (TWh) naturgas år 2024. Nästan hälften av detta – 48 procent – ​​kom från Norge, skriver nyhetssajten.

"Spelar ingen roll längree"

Även länder som Belgien och Nederländerna har ersatt Ryssland i gasleveranserna. Från den sistnämnda hämtar Tyskland drygt 25 procent av sin naturgas.

Ryssland, å andra sidan, spelar inte längre någon roll i statistiken, konstaterar FutureZone.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Växlat upp

Den norska framgången kommer inte som en blixt från klar himmel.

Redan 2022 växlade Norge upp för att ersätta rysk gas i Europa.

Och Sveriges grannland tjänar miljarder på affären.

– I teorin kan vi ersätta hälften av den ryska gasen i Europa, sade Øystein Noreng, pensionerad professor i olje- och gasekonomi vid handelshögskolan BI i Oslo, till Yle för tre år sedan.

Han efterfrågade då löften från EU om långsiktiga lösningar på norsk gas.

EU har som mål att göra sig av med det ryska gasberoendet senast till 2030.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen