Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen