Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt ny varning till folk med tatueringar

2025 11 25

Två oroväckande upptäckter har gjorts gällande tatueringar.

För första gången någonsin har Läkemedelsverket tillsammans med Sveriges kommuner gjort en omfattande tillsyn av tatueringsfärger.

Totalt har 1 009 färger hos 372 tatuerare och salonger granskats, samt ett antal från återförsäljare.

Resultatet är alarmerande.

Det visar sig att över hälften av färgerna hade brister i märkningen.

– Flera färger saknade den obligatoriska märkningen att tatueringsfärgen är avsedd för tatuering och en märkning om att färgen är steril. Saknas någon av dessa två märkningar får färgen inte användas eller säljas, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Kan ha tatuerats med förbjuden färg

Risken för att en tatuerad svensk kan ha blivit tatuerad med färg som egentligen borde ha varit förbjuden framstår med andra ord som högst närvarande.

– Vår granskning visar att färre än hälften av verksamhetsutövarna ger korrekt och varaktig information till sina kunder. Det är en skyldighet som ska säkerställa att kunden vet vilka produkter som används och vilka risker som kan finnas, säger Nina Brunåker, utredare vid Läkemedelsverket.

Ny studie: risk för melanom

Parallellt med Läkemedelsverkets granskning publiceras även en helt ny epidemiologisk studie från Lunds universitet.

Studien tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom, en allvarlig form av hudcancer som uppstår i kroppens pigmentceller.

Slutsatsen dras efter att undersökt 2 880 personer mellan 20 och 60 år som diagnostiserats med melanom.

– Av deltagarna som haft melanom var 22 procent tatuerade, jämfört med 20 procent i kontrollgruppen, säger Emelie Rietz Liljedahl, biträdande forskare i toxikologi vid Lunds universitet i ett uttalande.

– Resultatet tyder på att tatueringar skulle kunna vara en riskfaktor för melanom, men det behövs ytterligare studier innan det går att uttala sig om orsakssamband, tillägger Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid samma universitet.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Ett av världens mest tatuerade länder

Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning är tatuerade. För kvinnor under 40 år är siffran över 40 procent.

Immunförsvaret aktiveras när tatueringsfärg sprutas in i huden, eftersom kroppen uppfattar det som ett främmande ämne.

– Våra resultat tyder på att det kan vara något som händer i immunförsvaret och därför går vi nu vidare och fortsätter utforska möjliga samband mellan tatueringsexponering och autoimmuna sjukdomar, som psoriasis och sköldkörtelsjukdom där också immunförsvaret är inblandat, säger Christel Nielsen.

LÄS OCKSÅ: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Foto: L. Lenzi

Text: Redaktionen

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen