Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen