Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen