Nytt krig på väg att bryta ut – uppges mobilisera

2025 10 08

Krigen rasar i både Ukraina och Gaza.

Hundratusentals uppskattas hittills ha förlorat livet i de två krigen. Mörkertalet bedöms vara enormt.

Nu kan ett nytt krig vara nära förestående.

Det är Eritrea som “aktivt förbereder” sig för att gå in i en väpnad konflikt med Etiopien, rapporterar AFP.

Varnar FN

Uppgifterna kommer från den etiopiska regeringen.

I ett brev från landets utrikesdepartement till FN som nyhetsbyrån tagit del av anklagas Eritrea för att samarbeta med en “hårdför oppositionsfraktion i förberedelserna inför ett krig”.

Det varnas för att samarbetet mellan den eritreanska regeringen och Tigrays People’s Liberation Front, TPLF, som dominerade politiken i Etiopien i 30 år och som numera är förbjuden, fördjupas.

– Den hårdföra fraktionen inom TPLF och den eritreanska regeringen förbereder sig aktivt för att föra krig mot Etiopien, skriver Etiopien utrikesminister till FN:s generalsekreterare António Guterres.

LÄS OCKSÅ: 50 ryssar döda  – ukrainsk by befriad

"Mobiliserar"

Regeringen i Etiopien anklagar även Eritrea och TPLF för att “finansiera, mobilisera och styra väpnade grupper” i Amhararegionen.

I det området har den etiopiska armén i flera år hotats av rebeller.

Eritrea har inte kommenterat uppgifterna om att landet förbereder sig på att inleda ett nytt krig mot Etiopien.

Påtaglig risk

Spänningarna mellan de två länderna har emellertid varit ansträngda under lång tid.

När Eritrea införlivades i Etiopien 1962 utbröt ett trettio år långt självständighetskrig som avslutades 1993. Fem år senare bröt ett gränskrig ut igen med tiotusentals dödsoffer.

Trots ett fredsavtal år 2000 förblev relationen spänd i nästan två decennier. 2018 slöts en historisk fred, och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspris för sin roll, men efter Tigraykriget 2020–2022, där Eritrea deltog, har spänningarna ökat på nytt. Idag råder ingen öppen konflikt, men gränsen är militariserad och risken för ett nytt krig är påtaglig.

LÄS OCKSÅ: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

Foto: S. Swinnen

Text: Redaktionen

Raseri efter Litauens vändning om Belarus – ”ett svek”

2025 10 08

Efter presidentvalet i Belarus 2020 tvingades oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja att fly landet.

Hon lever sedan dess i exil i Litauen, och omfattas av personlig skydd av landet.

Nu meddelar den litauiska regeringen att man sänker nivån på det personliga skyddet för oppositionsledaren från Belarus, rapporterar Kyiv Independent.

Väcker stark kritik

Säkerheten för Belaruspolitikern kommer framöver garanteras av Litauens kriminalpolis.

Tidigare har hon haft landets högsta skyddsgrad som är avsedd för höga dignitärer som Litauens president, premiärminister och parlamentets talman.

Åtgärden har väckt kritik i Litauen, som historiskt stått bakom den belarusiska oppositionen.

Landet har också varnat för det säkerhetshot som Lukasjenkos regim och dess allierade Ryssland utgör.

– Svjatlana Tsichanouskaja har varit en symbol för kampen mot tyranni och mot de enorma makter som står emot demokratier. Det är ett svek, uppger Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis, i ett uttalande, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: ”Han visste mycket om pengarna” – mystiskt dödsfall i Moskva 

Baseras på befintlig hotnivå

Litauens premiärminister, Inga Ruginiene, kommenterar beslutet med att det är baserat på den befintliga hotnivån.

– Tjänsterna gör sitt jobb bra. Varje dag bedömer de nivån på hoten och baserat på det bestämmer vilken typ av skydd som ska tillämpas, säger hon.

– Svjatlana Tsichanouskaja har säkerhet, men den är anpassad för att spegla dagens verklighet.

De litauiska myndigheterna framhåller att landets hållning mot regimenen i Belarus, under ledning av Aleksandr Lukasjenko, är oförändrad.

Kort framförhållning

Svjatlana Tsichanouskaja har fortsatt sitt arbete som oppositionspolitiker under sin tid i Litauen.

Men efter beslutet från Litauens regering pausas arbetet.

– Vi hade gärna sett att beslutet hade kommunicerats lite i förväg. Eftersom uppsägningstiden var mycket kort hade vi inte tillräckligt med tid för att anpassa kontorets arbete förändringarna, framhåller en talesperson för arbetet.

– Som ett resultat av detta är vi tvungna att tillfälligt avbryta kontorets verksamhet.

LÄS OCKSÅ: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

Foto: President of Russia Office, resp Nato

Text: Redaktionen