Nytt krig nära – skolor görs om till skyddsrum

2024 09 19

Libanon förbereder sig för ett krig mot Israel.

Det uppger ministern Nasser Yasin som är chef för landets krishanteringskommitté.

Under onsdagen samlades krishanteringskommittén för att diskutera ”möjliga scenarier” i händelse av utvidgade israeliska attacker, rapporterar nyhetsbyrån Deutsche Presse-Agentur (DPA).

På en pressträff efter mötet uppger Yasin att Libanon förbereder sig inför ett fullskaligt krig.

– Det pågår arbete för att säkra tillräckligt med skyddsrum. Omkring 100 skolor kan tas i bruk.

Ministern berättar även att matlagren har fyllts på för att räcka i tre månader och att ett fartyg med 40 000 ton mjöl och spannmålsprodukter är på väg till Libanon.

– 50 000 matransoner kommer delas ut till personer som fördrivits från sina hem, säger Yasin.

Matransonernas kommer delas ut av olika hjälporganisationer. World Food Program (WFP) kommer bland annat att hjälpa till.

Detta har hänt

Krigsvarningen utfärdas efter att 20-tals människor dödats i flera explosioner i Libanon.

I tisdags detonerade runt 5 000 personsökare som ska ha tillhört medlemmar ur den libanesiska terrororganisationen Hizbollah. Minst 12 människor dödades och 2 800 skadades i explosionerna, enligt hälsoministeriet i Libanon.  

En dag senare exploderade hundratals walkie-talkies som användes av nyckelpersoner inom Hizbollah. Det libanesiska hälsoministeriet uppger att nio personer har dödats och mer än 300 skadats i onsdagens explosioner.

Hizbollah har anklagat Israel för att ligga bakom attackerna. Israel har inte kommenterat anklagelserna.

Experten: Förbereder markoffensiv

Terrorforskaren Magnus Ranstorp bedömer att Israel förbereder en markoffensiv mot södra Libanon.

Han påpekar att Hizbollah har avfyrat över 7 500 raketer mot norra Israel sedan 8 oktober 2023, vilket har tvingat israeliska myndigheter att evakuera 80 000 invånare från området.

– Det är för Israel en ohållbar säkerhetssituation, skriver Ranstorp i ett inlägg på X.

Experten bedömer att Israel kommer gå in med marktrupper i Libanon.

– Man mobiliserar inför en eventuell markinsats för att skapa en buffertzon. För Israel är attackerna ett skifte mot norr som flyttar fokus mot hotet från Hizballah och Iran.

FN fördömer attackerna

Flera världsledare har riktat skarp kritik mot attackerna i Libanon, som Israel uppges ligga bakom.

– Även om attackerna verkar ha varit riktade orsakade de stora, urskillningslösa skador på civila, inklusive barn, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell i onsdags.

FN:s människorättschef Volker Türk går steget längre och kallar attackerna för ”ett brott mot folkrätten”.

Enligt folkrättsexperten Ove Bring kan attackerna anses vara lagliga om de riktar sig mot en militär fiende, vilket Hizbollah är för Israel.

– Men även om det är legitimt att jaga reda på och skada militära eller politiskt involverade personer i Hizbollahrörelsen, så uppstår ju frågan om hur många andra – civilpersoner – som också skadats av de här exploderande personsökarna, säger Ove Bring till DN.

– Då kommer frågan om proportionalitet in i bilden.

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen