Nytt krav på Gröna Lund

2023 06 30

Nästa vecka öppnar nöjesparken Gröna Lund efter den tragiska olyckan i söndags.

Attraktioner, spel och butiker håller dock fortsatt stängt.

Parken kommer enbart vara öppen för de som vill strosa omkring, likt en promenadpark.

– Innan vi öppnar Gröna Lund vill vi ge möjlighet att besöka parken för en stillsam stund, säger nöjesparkens vd Jan Eriksson i ett pressmeddelande.

Hundratals krav

Parallellt pågår en utredning av olyckan som leds av Statens haverikommission. Någonting som kan ta uppemot tio månader att slutföra.

Men redan nu konfronteras Gröna Lund med mängder av krav.

Hundratals, till och med.

Det handlar om besökare som kräver att nöjesparken betalar tillbaka pengar efter att kvinnan i 30-årsåldern miste livet efter olyckan på berg- och dalbanan Jetline, rapporterar TV4.

Villkor för återbetalning

Enligt tv-kanalen hade 199 personer igår kväll redan formellt krävt pengarna tillbaka för de så kallade Guldkorten som garanterar fri entré och fria konserter hela sommaren.

Gröna Lund själva vill inte gå in på hur många det handlar om, men bekräftar att man återbetalar kunder som hört av sig.

– Vi ger pengarna tillbaka för guldkort och Grönan Live-pass, givet att gästen ännu inte varit på konsert, framhåller Gröna Lunds pressansvarig Gabriella Granditsky till TV4.

Öppnar helt på onsdag

Planen är nu att Gröna Lund ska öppna igen på onsdag 5 juli.

Stängningen har därmed förlängts med två dagar än vad man initialt kommunicerade.

– För oss är säkerheten för våra besökare och alla som jobbar hos oss det allra viktigaste. Ändå hände i söndags det som inte får hända, säger Jan Eriksson i samma pressmeddelande.

Nya kontroller

Gröna Lunds vd tillägger:

– Nu genomför vi ytterligare säkerhetskontroller innan vi öppnar. Vi och våra besökare ska känna full trygghet i att vi gjort allt vi kan för att det ska vara säkert att besöka Gröna Lund.

Tre kvar på sjukhus

Utöver det tragiska dödsfallet skadades ytterligare nio personer i olyckan i söndags.

Tre vårdas fortfarande på sjukhus.

I måndags tog åklagare över utredningen av händelsen.

Brotten som utreds är vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Foto: Daniel S

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenskt stridsflyg i luften vid rysk attack

2025 06 10

Under natten mot måndagen utförde Ryssland en av sina största luftattacker mot Ukraina.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrades 479 drönare och 20 robotar mot Ukraina. Det största luftanfallet hittills under kriget, rapporterar Kyiv Independent.

Den massiva attacken fick Polen att skicka upp stridsflyg för att bevaka sitt luftrum.

Nu meddelar Nato att det polska flygvapnet fick hjälp av Sverige.

Enligt försvarsalliansen beordrades svenskt stridsflyg upp i luften i samband med den ryska attacken.

– Det var två Jas-Gripen hemmahörande på F 17 i Kallinge som lyfte tillsammans med flyg från det polska flygvapnet, rapporterar P4 Blekinge.

Stationerade i Polen

Sverige har sex stridsflygplan stationerade i Polen.

Den svenska styrkan deltar i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced NATO Air Policing. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i ett uttalande.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har också uttalat sig om de svenska stridsflygplanens uppdrag.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Brutal attack av Ryssland – “något helt utöver det vanliga"

FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

UPPGIFTER: Massiv eskalering – ”ska krossa Ukraina”

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen