JUST NU: Nytt krav för att granska matjättarna

2023 03 16

Om Konkurrensverket ska kunna inleda en ny granskning av dagligvaruhandeln krävs det mer pengar.

Myndigheten, som ska arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet, vill ha budgetförstärkningar på 45 miljoner från och med nästa år, rapporterar Di.

Konkurrensverket framhåller att det inte är deras sak att ha åsikter om vilken nivå marginalerna ska ligga på i svenska livsmedelsbutiker.

– Men det vore värdefullt om Konkurrensverket hade större befogenheter att över tid följa utvecklingen på vissa marknader för att genom olika framåtriktade åtgärder förhindra att konkurrensen skadas eller att en ökad konkurrenskraft i ett led i kedjan sker på bekostnad av ett annat led, säger Ann-Britt Elenius, sakkunnig på Konkurrensverket och expert på frågor som rör konkurrensen på livsmedelsmarknaden.

Vill inte kommentera

Hur regeringsunderlaget ställer sig till den föreslagna summan är inte fastställt.

– Jag kommer inte att uttala mig innan vi har förhandlat färdigt i den frågan, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).

Under torsdagen träffade näringsutskottet Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten och höga chefer från organisationerna Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln. 

Säger ja

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist är vice ordförande i näringsutskottet.

Hon vill att Konkurrensverket ska få de pengar de begär och lite till, 50 miljoner kronor.

Vill se ny lag 

Centern vill att myndigheten snarast tillsätter två utredningar.

För det första bör Konkurrensverket inleda en särskild granskning av dagligvaruhandeln.

För det andra vill Centerpartiet att myndigheten tillsätter en utredning för att få skarpare verktyg mot marknader med oligopol. Det vill säga marknader som domineras av ett fåtal företag – till exempel livsmedelsbranschen.

Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet vill se en skärptare konkurrenslagstiftning.

– Om du vill starta en ny livsmedelsaffär för du tycker att de andra är för dåliga eller har för höga priser, så kommer du inte att kunna starta den för det är ingen som vill leverera varor till dig. Det är inte en väl fungerade marknad, säger hon till Di.

Slår ifrån sig

Branchorganisationen Svensk dagligvaruhandeln slår ifrån sig kritiken som de senaste dagarna eskalerat mot livsmedelsbutikerna i Sverige.

Kritiska röster menar att butikerna sätter överpris i Sverige jämfört med andra länder. Den smala konkurrensen på livsmedelsmarknaden pekas ut som en bidragande orsak till utvecklingen.

Enligt Karin Brynell, vd för branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, finns det inga belägg för påståendet.

– Vi tycker faktiskt att debatten är skev, att insinuera sådana saker. Producentpriserna har gått upp mer än konsumentpriserna, säger hon till SVT Nyheter.  

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen