JUST NU: Nytt krav för att granska matjättarna

2023 03 16

Om Konkurrensverket ska kunna inleda en ny granskning av dagligvaruhandeln krävs det mer pengar.

Myndigheten, som ska arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet, vill ha budgetförstärkningar på 45 miljoner från och med nästa år, rapporterar Di.

Konkurrensverket framhåller att det inte är deras sak att ha åsikter om vilken nivå marginalerna ska ligga på i svenska livsmedelsbutiker.

– Men det vore värdefullt om Konkurrensverket hade större befogenheter att över tid följa utvecklingen på vissa marknader för att genom olika framåtriktade åtgärder förhindra att konkurrensen skadas eller att en ökad konkurrenskraft i ett led i kedjan sker på bekostnad av ett annat led, säger Ann-Britt Elenius, sakkunnig på Konkurrensverket och expert på frågor som rör konkurrensen på livsmedelsmarknaden.

Vill inte kommentera

Hur regeringsunderlaget ställer sig till den föreslagna summan är inte fastställt.

– Jag kommer inte att uttala mig innan vi har förhandlat färdigt i den frågan, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).

Under torsdagen träffade näringsutskottet Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten och höga chefer från organisationerna Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln.

Säger ja

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist är vice ordförande i näringsutskottet.

Hon vill att Konkurrensverket ska få de pengar de begär och lite till, 50 miljoner kronor.

Vill se ny lag

Centern vill att myndigheten snarast tillsätter två utredningar.

För det första bör Konkurrensverket inleda en särskild granskning av dagligvaruhandeln.

För det andra vill Centerpartiet att myndigheten tillsätter en utredning för att få skarpare verktyg mot marknader med oligopol. Det vill säga marknader som domineras av ett fåtal företag – till exempel livsmedelsbranschen.

Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet vill se en skärptare konkurrenslagstiftning.

– Om du vill starta en ny livsmedelsaffär för du tycker att de andra är för dåliga eller har för höga priser, så kommer du inte att kunna starta den för det är ingen som vill leverera varor till dig. Det är inte en väl fungerade marknad, säger hon till Di.

Slår ifrån sig

Branchorganisationen Svensk dagligvaruhandeln slår ifrån sig kritiken som de senaste dagarna eskalerat mot livsmedelsbutikerna i Sverige.

Kritiska röster menar att butikerna sätter överpris i Sverige jämfört med andra länder. Den smala konkurrensen på livsmedelsmarknaden pekas ut som en bidragande orsak till utvecklingen.

Enligt Karin Brynell, vd för branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, finns det inga belägg för påståendet.

– Vi tycker faktiskt att debatten är skev, att insinuera sådana saker. Producentpriserna har gått upp mer än konsumentpriserna, säger hon till SVT Nyheter.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen