JUST NU: Nytt krav för att granska matjättarna

2023 03 16

Myndigheten, som ska arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet, vill ha budgetförstärkningar på 45 miljoner från och med nästa år, rapporterar Di.

Konkurrensverket framhåller att det inte är deras sak att ha åsikter om vilken nivå marginalerna ska ligga på i svenska livsmedelsbutiker.

– Men det vore värdefullt om Konkurrensverket hade större befogenheter att över tid följa utvecklingen på vissa marknader för att genom olika framåtriktade åtgärder förhindra att konkurrensen skadas eller att en ökad konkurrenskraft i ett led i kedjan sker på bekostnad av ett annat led, säger Ann-Britt Elenius, sakkunnig på Konkurrensverket och expert på frågor som rör konkurrensen på livsmedelsmarknaden.

Vill inte kommentera

Hur regeringsunderlaget ställer sig till den föreslagna summan är inte fastställt.

– Jag kommer inte att uttala mig innan vi har förhandlat färdigt i den frågan, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).

Under torsdagen träffade näringsutskottet Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten och höga chefer från organisationerna Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln. 

Säger ja

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist är vice ordförande i näringsutskottet.

Hon vill att Konkurrensverket ska få de pengar de begär och lite till, 50 miljoner kronor.

Vill se ny lag 

Centern vill att myndigheten snarast tillsätter två utredningar.

För det första bör Konkurrensverket inleda en särskild granskning av dagligvaruhandeln.

För det andra vill Centerpartiet att myndigheten tillsätter en utredning för att få skarpare verktyg mot marknader med oligopol. Det vill säga marknader som domineras av ett fåtal företag – till exempel livsmedelsbranschen.

Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet vill se en skärptare konkurrenslagstiftning.

– Om du vill starta en ny livsmedelsaffär för du tycker att de andra är för dåliga eller har för höga priser, så kommer du inte att kunna starta den för det är ingen som vill leverera varor till dig. Det är inte en väl fungerade marknad, säger hon till Di.

Slår ifrån sig

Branchorganisationen Svensk dagligvaruhandeln slår ifrån sig kritiken som de senaste dagarna eskalerat mot livsmedelsbutikerna i Sverige.

Kritiska röster menar att butikerna sätter överpris i Sverige jämfört med andra länder. Den smala konkurrensen på livsmedelsmarknaden pekas ut som en bidragande orsak till utvecklingen.

Enligt Karin Brynell, vd för branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, finns det inga belägg för påståendet.

– Vi tycker faktiskt att debatten är skev, att insinuera sådana saker. Producentpriserna har gått upp mer än konsumentpriserna, säger hon till SVT Nyheter.  

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen