Nytt bakslag för svenskt kärnkraftverk

2023 04 05

Återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 har tagit stopp.

Orsaken är ett ångläckage, rapporterar Sveriges Radio.

Planen var att reaktorn skulle upp i full drift under onsdagskvällen, någonting som nu alltså inte blir av.

Återstarten stannade av vid 65 procent, på grund av nämnda ångläckage.

Inga beslut idag

Inga beslut om vad som ska ske härnäst kommer tas under onsdagen.

– Enligt presschefen Anna Colin behöver Ringhals betänketid till torsdag morgon för att komma fram till vilka åtgärder som krävs på grund av ångläckaget, framhåller SR i sin rapportering.

Påbörjade återstart

Det var i fredags som Ringhals 4 började att startas upp igen.

Reaktorn hade då varit ur bruk sedan augusti 2022 med anledning av en skadad tryckbehållare.

– Just nu levererar vi ungefär 419 megawattimmar. Det motsvarar 40 procents kapacitet, sade Anna Collin till Aftonbladet i lördags.

"Inte bara att gasa upp"

Flera tester genomfördes för att garantera att allting skulle fungera som det skulle vid återstarten, som genomfördes i ett långsamt tempo som beräknades ta 20 timmar.

– Det är inte bara att gasa upp i full fart. När allt är stabilt skickar vi ut ett pressmeddelande, framhöll Anna Collin.

Skjutits fram flera gånger

Återstarten av Ringhals 4 har egentligen varit planerad betydligt tidigare än april.

Reparationsarbetet visade sig dock vara mer komplicerat än anat, vilket har fått konsekvensen att man fått skjuta på igångsättandet flera gånger.

I slutet av mars hade Ringhals dock kommunicerat att man planerade att ha reaktorn redo att leverera el till marknaden från och med 26 mars.

Den prognosen ändrades sedan till lördag 1 april.

I samband med ökat tryck och temperatur uppstod ett läckage från en liten ventil i ett kemiprovtagningsrör. Provtagningsröret sitter i anslutning till reaktorn, varför den måste ställas av för att ventilen ska kunna åtgärdas, sade Anna Collin till Hallands Nyheter vid tillfället.

Något nytt besked om fortsättningen för återstarten av Ringhals 4 väntas alltså tidigast imorgon.

Fakta Ringhals 3 och 4

  • Tillsammans står Ringhals 3 och 4 för cirka 13 procent av det svenska elbehovet.
  • Ringhals har sedan starten 1974 producerat drygt 800 TWh.
  • Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten, cirka två mil norr om Varberg.
  • Ringhals ägs av Vattenfall.
  • Källa: Ringhals kärnkraftverk

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

  • Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.
  • Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.
  • Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.
  • Källa: Vattenfall

Foto: Annika Örnborg

Text: Redaktionen


Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen


Oväntat besked i USA-valet – dramatisk förändring

2024 09 15

Kamala Harris närmar sig Trump i en röd delstat.

Det är delstaten Iowa, en röd delstat, som nu uppmärksammas.

En ny opinionsundersökning visar att Kamala Harris närmar sig Donald Trump i delstaten.

Detta efter att Donald Trump tydligt vunnit Iowa i tidigare val och Joe Biden legat långt bakom i tidigare mätningar.

Det rapporterar Newsweek.

Tydligt röd delstat

Det rör sig om en dramatisk förändring.

Under valet 2016 vann Trump Iowa med 10 procents marginal.

I valet 2020 var det återigen Trump som vann med drygt 8 procent.

I en mätning från i juni låg dåvarande presidentkandidaten Joe Biden bakom Trump med hela 18 procent i Iowa.

Nu närmar sig Kamala Harris.

Bara fyra procent

Kamala Harris ligger nu bara fyra procent bakom Donald Trump.

– Den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris närmar sig den tidigare presidenten Donald Trump i Iowa, med en ny opinionsundersökning som visar att hon bara ligger under med 4 poäng i den röd-lutande staten, uppger Newsweek.

– Nu visar en ny opinionsundersökning som publicerades på söndagsmorgonen av Des Moines Register och Mediacom Iowa Poll att Harris får 43 procent jämfört med Trumps 47 procent.

“Inte bekvämt”

Så sent som i juni hade Donald Trump 50 procent i Iowa medan Joe Biden stod och stampade på 32 procent.

Nu menar opinionsundersökaren J. Ann Selzer, vd för Selzer & Co, att Trump har anledning att vara orolig.

Det uppger Des Moines Register.

– Jag skulle inte säga att 4 procent är bekvämt. Loppet har skärpts avsevärt.

Ingen mer debatt

Donald Trump har tidigare aviserat att det inte blir någon mer debatt mellan honom och Kamala Harris.

Hans rådgivare vill se mer fokus på de ämnen som tros kunna ge honom ett försprång i valet, det vill säga ekonomin, migrationen och situationen vid gränsen till Mexiko.

Experter menar att Trump lägger alltför lite fokus på hans kärnämnen, och att en skarpare inriktning mot dessa ämnen skulle kunna ge honom mer stöd i flera olika delstater.

Speciellt i de så kallade vågmästarstaterna bedöms det vara viktigt att få väljare att förstå hans position i ämnena.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen