Nytt bakslag för svenskt kärnkraftverk

2023 04 05

Återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 har tagit stopp.

Orsaken är ett ångläckage, rapporterar Sveriges Radio.

Planen var att reaktorn skulle upp i full drift under onsdagskvällen, någonting som nu alltså inte blir av.

Återstarten stannade av vid 65 procent, på grund av nämnda ångläckage.

Inga beslut idag

Inga beslut om vad som ska ske härnäst kommer tas under onsdagen.

– Enligt presschefen Anna Colin behöver Ringhals betänketid till torsdag morgon för att komma fram till vilka åtgärder som krävs på grund av ångläckaget, framhåller SR i sin rapportering.

Påbörjade återstart

Det var i fredags som Ringhals 4 började att startas upp igen.

Reaktorn hade då varit ur bruk sedan augusti 2022 med anledning av en skadad tryckbehållare.

– Just nu levererar vi ungefär 419 megawattimmar. Det motsvarar 40 procents kapacitet, sade Anna Collin till Aftonbladet i lördags.

"Inte bara att gasa upp"

Flera tester genomfördes för att garantera att allting skulle fungera som det skulle vid återstarten, som genomfördes i ett långsamt tempo som beräknades ta 20 timmar.

– Det är inte bara att gasa upp i full fart. När allt är stabilt skickar vi ut ett pressmeddelande, framhöll Anna Collin.

Skjutits fram flera gånger

Återstarten av Ringhals 4 har egentligen varit planerad betydligt tidigare än april.

Reparationsarbetet visade sig dock vara mer komplicerat än anat, vilket har fått konsekvensen att man fått skjuta på igångsättandet flera gånger.

I slutet av mars hade Ringhals dock kommunicerat att man planerade att ha reaktorn redo att leverera el till marknaden från och med 26 mars.

Den prognosen ändrades sedan till lördag 1 april.

– I samband med ökat tryck och temperatur uppstod ett läckage från en liten ventil i ett kemiprovtagningsrör. Provtagningsröret sitter i anslutning till reaktorn, varför den måste ställas av för att ventilen ska kunna åtgärdas, sade Anna Collin till Hallands Nyheter vid tillfället.

Något nytt besked om fortsättningen för återstarten av Ringhals 4 väntas alltså tidigast imorgon.

Fakta Ringhals 3 och 4

Tillsammans står Ringhals 3 och 4 för cirka 13 procent av det svenska elbehovet.
Ringhals har sedan starten 1974 producerat drygt 800 TWh.
Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten, cirka två mil norr om Varberg.
Ringhals ägs av Vattenfall.
Källa: Ringhals kärnkraftverk

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.
Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.
Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.
Källa: Vattenfall

Foto: Annika Örnborg

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen