Nytt bakslag för svenskt kärnkraftverk

2023 04 05

Återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 har tagit stopp.

Orsaken är ett ångläckage, rapporterar Sveriges Radio.

Planen var att reaktorn skulle upp i full drift under onsdagskvällen, någonting som nu alltså inte blir av.

Återstarten stannade av vid 65 procent, på grund av nämnda ångläckage.

Inga beslut idag

Inga beslut om vad som ska ske härnäst kommer tas under onsdagen.

– Enligt presschefen Anna Colin behöver Ringhals betänketid till torsdag morgon för att komma fram till vilka åtgärder som krävs på grund av ångläckaget, framhåller SR i sin rapportering.

Påbörjade återstart

Det var i fredags som Ringhals 4 började att startas upp igen.

Reaktorn hade då varit ur bruk sedan augusti 2022 med anledning av en skadad tryckbehållare.

– Just nu levererar vi ungefär 419 megawattimmar. Det motsvarar 40 procents kapacitet, sade Anna Collin till Aftonbladet i lördags.

"Inte bara att gasa upp"

Flera tester genomfördes för att garantera att allting skulle fungera som det skulle vid återstarten, som genomfördes i ett långsamt tempo som beräknades ta 20 timmar.

– Det är inte bara att gasa upp i full fart. När allt är stabilt skickar vi ut ett pressmeddelande, framhöll Anna Collin.

Skjutits fram flera gånger

Återstarten av Ringhals 4 har egentligen varit planerad betydligt tidigare än april.

Reparationsarbetet visade sig dock vara mer komplicerat än anat, vilket har fått konsekvensen att man fått skjuta på igångsättandet flera gånger.

I slutet av mars hade Ringhals dock kommunicerat att man planerade att ha reaktorn redo att leverera el till marknaden från och med 26 mars.

Den prognosen ändrades sedan till lördag 1 april.

– I samband med ökat tryck och temperatur uppstod ett läckage från en liten ventil i ett kemiprovtagningsrör. Provtagningsröret sitter i anslutning till reaktorn, varför den måste ställas av för att ventilen ska kunna åtgärdas, sade Anna Collin till Hallands Nyheter vid tillfället.

Något nytt besked om fortsättningen för återstarten av Ringhals 4 väntas alltså tidigast imorgon.

Fakta Ringhals 3 och 4

  • Tillsammans står Ringhals 3 och 4 för cirka 13 procent av det svenska elbehovet.
  • Ringhals har sedan starten 1974 producerat drygt 800 TWh.
  • Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten, cirka två mil norr om Varberg.
  • Ringhals ägs av Vattenfall.
  • Källa: Ringhals kärnkraftverk

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

  • Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.
  • Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.
  • Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.
  • Källa: Vattenfall

Foto: Annika Örnborg

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen