JUST NU: Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 25

Turkiets inställning till Sverige kan vara på väg att ljusna. Men nu tornar ett nytt hot upp sig.

Efter månader av plötsliga turkiska angrepp och påståenden finns det nu tecken på att Turkiets regim med Erdogan i spetsen sakta börjar glida mot ett ja till Sveriges Natoansökan.

Turkiets Sverigeambassadör framhöll nyligen att Turkiet aldrig har tvivlat på Sverige.

Försöker göra som turkarna

Den mjukare hållningen i Ankara kommer efter att USA haft tydliga samtal med Erdoganregimen.

Men nu dyker ett nytt hot upp mot Sveriges Natoansökan.

Ungern har om och om igen lovat att ta upp Sveriges ansökan för omröstning – men varje gång har landet plötsligt skjutit upp beslutet – och nu sker det igen.

Magnus Christiansson på Försvarshögskolan indikerar att Orbanregimen kan vara på väg att gå i Erdoganregimens fotspår.

– Man får intryck av att de försöker göra samma sak som turkarna, säger han till DN.

Plötsligt angrepp mot Sverige

Det senaste beskedet från Viktor Orbans styre var att rösta om Sveriges Natoansökan om två veckor. Men nu kommer nya besked om att det i stället kan dröja fyra till fem veckor.

Eller ännu längre.

Detta trots att ett ja tidigare var väntat redan i höstas, betonar SVT.

I samtal med andra Natoländer har Ungern signalerat att man planerar att godkänna Sverige.

Orbanregimen har emellertid legat märkligt lågt i frågan.

Och för någon dag sedan gick Orban plötsligt till angrepp mot Sverige och Finland.

I linje med Putins intresse

Han menar att de båda nordiska grannarna uttalat sig felaktigt om Ungerns demokrati och rättssäkerhet.

– Vi vet ju att Orban i grunden sympatiserar mycket med Putins attityd och värderingar när det gäller det öppna samhället, säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.

Han poängterar samtidigt att Ungerns agerande ligger i linje med den ryska diktatorns intressen.

ANALYS

Av Natos 30 medlemsländer finns det två nationer som i många år vägrat att ta avstånd från Rysslands diktator.

Trots alla hans grova brott mot demokrati och mänskliga rättigheter har Turkiet och Ungern varit måna om att ha nära relationer med Putinregimen.

Det handlar om bland annat vapenaffärer och enorma gasinköp.

Man mår illa

Det är ingen slump att dessa två länder är de två som ännu inte tryckt på grön knapp till två av världens främsta demokratier i form av Sverige och Finland.

Och den stora vinnare på detta är ingen mindre än samma person som är skyldig till massmördande av ett ofattbart stort antal personer, tortyr, våldtäkter och hundratals bomber mot sjukhus, äldreboenden och skolor i Ukraina.

Man mår illa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen