JUST NU: Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 25

Turkiets inställning till Sverige kan vara på väg att ljusna. Men nu tornar ett nytt hot upp sig.

Efter månader av plötsliga turkiska angrepp och påståenden finns det nu tecken på att Turkiets regim med Erdogan i spetsen sakta börjar glida mot ett ja till Sveriges Natoansökan.

Turkiets Sverigeambassadör framhöll nyligen att Turkiet aldrig har tvivlat på Sverige.

Försöker göra som turkarna

Den mjukare hållningen i Ankara kommer efter att USA haft tydliga samtal med Erdoganregimen.

Men nu dyker ett nytt hot upp mot Sveriges Natoansökan.

Ungern har om och om igen lovat att ta upp Sveriges ansökan för omröstning – men varje gång har landet plötsligt skjutit upp beslutet – och nu sker det igen.

Magnus Christiansson på Försvarshögskolan indikerar att Orbanregimen kan vara på väg att gå i Erdoganregimens fotspår.

– Man får intryck av att de försöker göra samma sak som turkarna, säger han till DN.

Plötsligt angrepp mot Sverige

Det senaste beskedet från Viktor Orbans styre var att rösta om Sveriges Natoansökan om två veckor. Men nu kommer nya besked om att det i stället kan dröja fyra till fem veckor.

Eller ännu längre.

Detta trots att ett ja tidigare var väntat redan i höstas, betonar SVT.

I samtal med andra Natoländer har Ungern signalerat att man planerar att godkänna Sverige.

Orbanregimen har emellertid legat märkligt lågt i frågan.

Och för någon dag sedan gick Orban plötsligt till angrepp mot Sverige och Finland.

I linje med Putins intresse

Han menar att de båda nordiska grannarna uttalat sig felaktigt om Ungerns demokrati och rättssäkerhet.

– Vi vet ju att Orban i grunden sympatiserar mycket med Putins attityd och värderingar när det gäller det öppna samhället, säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.

Han poängterar samtidigt att Ungerns agerande ligger i linje med den ryska diktatorns intressen.

ANALYS

Av Natos 30 medlemsländer finns det två nationer som i många år vägrat att ta avstånd från Rysslands diktator.

Trots alla hans grova brott mot demokrati och mänskliga rättigheter har Turkiet och Ungern varit måna om att ha nära relationer med Putinregimen.

Det handlar om  bland annat vapenaffärer och enorma gasinköp.

Man mår illa

Det är ingen slump att dessa två länder är de två som ännu inte tryckt på grön knapp till två av världens främsta demokratier i form av Sverige och Finland.

Och den stora vinnare på detta är ingen mindre än samma person som är skyldig till massmördande av ett ofattbart stort antal personer, tortyr, våldtäkter och hundratals bomber mot sjukhus, äldreboenden och skolor i Ukraina.

Man mår illa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen