JUST NU: Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 25

Turkiets inställning till Sverige kan vara på väg att ljusna. Men nu tornar ett nytt hot upp sig.

Efter månader av plötsliga turkiska angrepp och påståenden finns det nu tecken på att Turkiets regim med Erdogan i spetsen sakta börjar glida mot ett ja till Sveriges Natoansökan.

Turkiets Sverigeambassadör framhöll nyligen att Turkiet aldrig har tvivlat på Sverige.

Försöker göra som turkarna

Den mjukare hållningen i Ankara kommer efter att USA haft tydliga samtal med Erdoganregimen.

Men nu dyker ett nytt hot upp mot Sveriges Natoansökan.

Ungern har om och om igen lovat att ta upp Sveriges ansökan för omröstning – men varje gång har landet plötsligt skjutit upp beslutet – och nu sker det igen.

Magnus Christiansson på Försvarshögskolan indikerar att Orbanregimen kan vara på väg att gå i Erdoganregimens fotspår.

– Man får intryck av att de försöker göra samma sak som turkarna, säger han till DN.

Plötsligt angrepp mot Sverige

Det senaste beskedet från Viktor Orbans styre var att rösta om Sveriges Natoansökan om två veckor. Men nu kommer nya besked om att det i stället kan dröja fyra till fem veckor.

Eller ännu längre.

Detta trots att ett ja tidigare var väntat redan i höstas, betonar SVT.

I samtal med andra Natoländer har Ungern signalerat att man planerar att godkänna Sverige.

Orbanregimen har emellertid legat märkligt lågt i frågan.

Och för någon dag sedan gick Orban plötsligt till angrepp mot Sverige och Finland.

I linje med Putins intresse

Han menar att de båda nordiska grannarna uttalat sig felaktigt om Ungerns demokrati och rättssäkerhet.

– Vi vet ju att Orban i grunden sympatiserar mycket med Putins attityd och värderingar när det gäller det öppna samhället, säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.

Han poängterar samtidigt att Ungerns agerande ligger i linje med den ryska diktatorns intressen.

ANALYS

Av Natos 30 medlemsländer finns det två nationer som i många år vägrat att ta avstånd från Rysslands diktator.

Trots alla hans grova brott mot demokrati och mänskliga rättigheter har Turkiet och Ungern varit måna om att ha nära relationer med Putinregimen.

Det handlar om  bland annat vapenaffärer och enorma gasinköp.

Man mår illa

Det är ingen slump att dessa två länder är de två som ännu inte tryckt på grön knapp till två av världens främsta demokratier i form av Sverige och Finland.

Och den stora vinnare på detta är ingen mindre än samma person som är skyldig till massmördande av ett ofattbart stort antal personer, tortyr, våldtäkter och hundratals bomber mot sjukhus, äldreboenden och skolor i Ukraina.

Man mår illa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen