JUST NU: Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 25

Turkiets inställning till Sverige kan vara på väg att ljusna. Men nu tornar ett nytt hot upp sig.

Efter månader av plötsliga turkiska angrepp och påståenden finns det nu tecken på att Turkiets regim med Erdogan i spetsen sakta börjar glida mot ett ja till Sveriges Natoansökan.

Turkiets Sverigeambassadör framhöll nyligen att Turkiet aldrig har tvivlat på Sverige.

Försöker göra som turkarna

Den mjukare hållningen i Ankara kommer efter att USA haft tydliga samtal med Erdoganregimen.

Men nu dyker ett nytt hot upp mot Sveriges Natoansökan.

Ungern har om och om igen lovat att ta upp Sveriges ansökan för omröstning – men varje gång har landet plötsligt skjutit upp beslutet – och nu sker det igen.

Magnus Christiansson på Försvarshögskolan indikerar att Orbanregimen kan vara på väg att gå i Erdoganregimens fotspår.

– Man får intryck av att de försöker göra samma sak som turkarna, säger han till DN.

Plötsligt angrepp mot Sverige

Det senaste beskedet från Viktor Orbans styre var att rösta om Sveriges Natoansökan om två veckor. Men nu kommer nya besked om att det i stället kan dröja fyra till fem veckor.

Eller ännu längre.

Detta trots att ett ja tidigare var väntat redan i höstas, betonar SVT.

I samtal med andra Natoländer har Ungern signalerat att man planerar att godkänna Sverige.

Orbanregimen har emellertid legat märkligt lågt i frågan.

Och för någon dag sedan gick Orban plötsligt till angrepp mot Sverige och Finland.

I linje med Putins intresse

Han menar att de båda nordiska grannarna uttalat sig felaktigt om Ungerns demokrati och rättssäkerhet.

– Vi vet ju att Orban i grunden sympatiserar mycket med Putins attityd och värderingar när det gäller det öppna samhället, säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.

Han poängterar samtidigt att Ungerns agerande ligger i linje med den ryska diktatorns intressen.

ANALYS

Av Natos 30 medlemsländer finns det två nationer som i många år vägrat att ta avstånd från Rysslands diktator.

Trots alla hans grova brott mot demokrati och mänskliga rättigheter har Turkiet och Ungern varit måna om att ha nära relationer med Putinregimen.

Det handlar om  bland annat vapenaffärer och enorma gasinköp.

Man mår illa

Det är ingen slump att dessa två länder är de två som ännu inte tryckt på grön knapp till två av världens främsta demokratier i form av Sverige och Finland.

Och den stora vinnare på detta är ingen mindre än samma person som är skyldig till massmördande av ett ofattbart stort antal personer, tortyr, våldtäkter och hundratals bomber mot sjukhus, äldreboenden och skolor i Ukraina.

Man mår illa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


11 maj 2026

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen