JUST NU: Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 25

Efter månader av plötsliga turkiska angrepp och påståenden finns det nu tecken på att Turkiets regim med Erdogan i spetsen sakta börjar glida mot ett ja till Sveriges Natoansökan.

Turkiets Sverigeambassadör framhöll nyligen att Turkiet aldrig har tvivlat på Sverige.

Försöker göra som turkarna

Den mjukare hållningen i Ankara kommer efter att USA haft tydliga samtal med Erdoganregimen.

Men nu dyker ett nytt hot upp mot Sveriges Natoansökan.

Ungern har om och om igen lovat att ta upp Sveriges ansökan för omröstning – men varje gång har landet plötsligt skjutit upp beslutet – och nu sker det igen.

Magnus Christiansson på Försvarshögskolan indikerar att Orbanregimen kan vara på väg att gå i Erdoganregimens fotspår.

– Man får intryck av att de försöker göra samma sak som turkarna, säger han till DN.

Plötsligt angrepp mot Sverige

Det senaste beskedet från Viktor Orbans styre var att rösta om Sveriges Natoansökan om två veckor. Men nu kommer nya besked om att det i stället kan dröja fyra till fem veckor.

Eller ännu längre.

Detta trots att ett ja tidigare var väntat redan i höstas, betonar SVT.

I samtal med andra Natoländer har Ungern signalerat att man planerar att godkänna Sverige.

Orbanregimen har emellertid legat märkligt lågt i frågan.

Och för någon dag sedan gick Orban plötsligt till angrepp mot Sverige och Finland.

I linje med Putins intresse

Han menar att de båda nordiska grannarna uttalat sig felaktigt om Ungerns demokrati och rättssäkerhet.

– Vi vet ju att Orban i grunden sympatiserar mycket med Putins attityd och värderingar när det gäller det öppna samhället, säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.

Han poängterar samtidigt att Ungerns agerande ligger i linje med den ryska diktatorns intressen.

ANALYS

Av Natos 30 medlemsländer finns det två nationer som i många år vägrat att ta avstånd från Rysslands diktator.

Trots alla hans grova brott mot demokrati och mänskliga rättigheter har Turkiet och Ungern varit måna om att ha nära relationer med Putinregimen.

Det handlar om  bland annat vapenaffärer och enorma gasinköp.

Man mår illa

Det är ingen slump att dessa två länder är de två som ännu inte tryckt på grön knapp till två av världens främsta demokratier i form av Sverige och Finland.

Och den stora vinnare på detta är ingen mindre än samma person som är skyldig till massmördande av ett ofattbart stort antal personer, tortyr, våldtäkter och hundratals bomber mot sjukhus, äldreboenden och skolor i Ukraina.

Man mår illa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen