17 nov 2025

Nytt förslag om elstöd klart – gör en förändring

2023 01 04

Svenska kraftnät har idag lagt fram ett nytt förslag om elstöd.

Det meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

Förslaget riktas till de företag som väntat på besked om elstöd och kommer till stor del att bygga på samma modell som det som gäller för hushållen.

Precis som sagt gäller det näringsidkare och juridiska personer i elområde 3 och 4, men med tillägget att det finns ett tak på två miljoner euro (cirka 22 miljoner kronor) som ej får överstigas.

Anledningen är statsstödsregler från EU.

Ersättningsnivåerna bygger på hur stort medelpriset har varit i elområdena i relation till ett referenspris på 75 öre kWh. Då medelpriset i elområde 1 och 2 har varit lägre än referenspriset under perioden ges inget elstöd, säger Malin Stridh, avdelningschef Elmarknad på Svenska kraftnät, till myndighetens hemsida. 

Avgörs av förbrukning

Elstödets storlek avgörs av förbrukningen under perioden oktober 2021 till september 2022. I elområde 4 uppgår ersättningen till 0,79 kronor per förbrukad kWh och i elområde 3 är det 0,50 kronor som gäller.

Dessutom ska man ha haft ett giltigt elnätsavtal den 17 november 2022.

Pekar ut skillnaderna

Enligt Svenska kraftnät finns det specifikt en förändring i dagens förslag jämfört med det som lades fram i höstas.

– Vår tidigare ansökan var baserad på en generell modell för elstöd till alla elkunder med syfte att inte omfattas av EU:s stadsstödregler. Detta för att möjliggöra en så snabb utbetalning som möjligt till alla som har drabbats av höga elpriser. Nuvarande modell är utformad med hänsyn till Energimarknadsinspektionens beslut den 16 november avseende den modell vi då presenterade och de tillägg till modellen Ei då gjorde samt till gällande statsstödsregler, säger Malin Stridh till Svenska kraftnäts hemsida.

Oklart om utbetalning

Vad som dock ännu inte är klart är när pengarna kommer att betalas ut till de företagare som har rätt till stödet.

– Vi kan i dagsläget inte svara på när stödet betalas ut då en mängd faktorer påverkar. Vi har hemställt till regeringen om att en annan myndighet ska hantera utbetalningarna.

Drog tillbaka förslag

Dagens besked kommer efter att närings- och energiminister Ebba Busch (KD) före jul meddelat att regeringen drog tillbaka sitt förslag om elstöd till företag, just på grund av att det bröt mot EU:s statsstödregler.

– Sverige kan inte gå vidare med det stöd som Svenska kraftnät föreslog, sade ministern på en pressträff den 22 december.

Det som är dagens krassa besked och verklighet är att regeringen nu behöver ta tag i den här situationen och ge ett förnyat uppdrag till Svenska kraftnät. Det här är ingenting som vi tar lätt på, förklarade Ebba Busch vidare.

Foto: T. Arlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


JUST NU: Inför förbud mot falukorv – nytt förslag på bordet

2025 11 19

Ett förbud mot flera omtalade maträtter inom offentlig sektor är nu uppe för diskussion.

Det är i en aritkelserie i den ansedda tidskriften The Lancet som forskarna på nytt tar upp frågan om ultraprocesserad mat, det vill säga mat som genomgått omfattad industriell bearbetning och innehåller ingredienser som inte används i vanlig hemmamatlagning.

– Försämrade kostvanor är ett akut hot mot folkhälsan som kräver samordnad politik och opinionsbildning för att reglera och minska ultraprocesserade livsmedel och förbättra tillgången till färska och minimalt förädlade livsmedel, skriver forskarna bland annat.

Vill se förbud i offentlig sektor

Inom begreppet ultraprocesserad mat ingår många olika livsmedel. Bland annat inkluderar det snacks, läsk, nuggets, veganska köttsubstitut, margarin och frukostflingor, men också de flesta falukorvar som exempelvis den omåttligt populära sorten från Scan.

Ultraprocesserad mat har under en längre tid varit på tapeten och pekats ut för att driva på ökningen av kroniska sjukdomar, bland annat fetma, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom.

Nu går forskarna fram med en rad åtgärder för att komma åt problemet.

Bland förslagen finns bland annat obligatoriska varningsetiketter på förpackningar, förbud mot reklam som riktar sig till barn och unga och skatter på särskilda produkter.

Det föreslås även ett förbud mot ultraprocesserad mat i offentliga institutioner. Det inkluderar skolor, sjukhus, militära anläggningar och flera arbetsplatsmatsalar.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Finns frågetecken

Det är inte första gången som forskare förmedlar liknande råd. Förra året uppmanade Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa vid University of Sao Paulo, att sätta varningsetiketter på ultraprocesserad mat, vilket fick stor uppmärksamhet över hela Europa.

De nya kostråden möts dock av blandade reaktioner i Sverige, rapporterar DN som också uppmärksammar forskarnas nya uppmaningar.

Att studierna på ett tydligare sätt visar på en koppling mellan maten och kroniska sjukdomar ses som positivt, men svenska forskare lyfter ett varningens finger för att analysen främst baseras på observationsstudier.

Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna, säger Karin Leander, epidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: JaBB

Text: Redaktionen 


JUST NU: “Käftsmäll” för regeringen i ny mätning

2025 11 19

Nästa riksdagsval närmar sig med stormsteg.

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen. 

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag.  Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något. 

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

🔴Vänsterpartiet                      6,3          -0,6
🔴Socialdemokraterna        34,3         -0,6
🟢Miljöpartiet                            5,4         +1,0
🟢Centerpartiet                        5,1          -0,3
🔵Liberalerna                             2,2            0
🔵Moderaterna                        19,4        +1,4
🔵Kristdemokraterna            3,7          -0,3
🔵Sverigedemokraterna      21,0       -1,6
 
🔴🟢 S+V+MP+C                        51,1     -0,5
🔵🔵 M+KD+SD+L                    46,3*   -0,5
 
*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.
Källa: Novus
 

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen