Nytt förslag för riksdagen – ledig dag ska avskaffas

2023 01 27

Sverigedemokraterna vill införa en ny grundlag baserad på “nationella socialkonservatismen grunder”.

Anledningen är att den nuvarande grundlagen, som formulerades på 1970-talet, anses omodern och inte representativ för dagens samhälle.

I en motion till riksdagen presenterar nu ledamöter för partiet omfattande förslag på hur en ny grundlag ska se ut, rapporterar Aftonbladet.

Röd dag ska bort

Bland annat ska Sveriges alla helgdagar, det vill säga röda dagar då majoriteten av Sveriges anställda är lediga, skrivas in i grundlagen.

Dessa ska vara av såväl sekulär som kristen och hednisk karaktär. Alla högtider får skrivas in – förutom en.

Första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag, ska avskaffas och ersättas med en dag som har koppling till det “svenska arvet”.

Förslagsvis en dag som uppmärksammar minnet av ledaren för Engelbrektsupporet på 1400-talet, anser SD.

– Att man ska fira en politisk dag för några få enskilda partier. Det kan vi inte tycka är rimligt. Hade man gjort om den till en demokratins dag till exempel, då hade det varit en annan sak. Då kunde alla partierna äga den dagen, säger Matheus Enholm, SD:s ledamot i Konstitutionsutskottet och en av de som står bakom motionen, till Aftonbladet.

Vill fira kungens födelsedag

Det är inte första gången SD lägger fram förslag om att ta bort första maj som röd dag.

En liknande motion lämnades in av Mattias Karlsson och Erik Almqvist 2012.

– Till skillnad från våra övriga helgdagar är den inte knuten till en tradition som har omfattats av hela folket, utan endast av en ideologisk och politisk gruppering. På grund av detta faktum har den därför också ofta haft en splittrande snarare än en enande inverkan på samhället, skrev SD-politikerna i motionen då.

Duon pekade ut exempelvis kungens födelsedag, Valborgsmässoafton eller Annandag pingst som ersättare till första maj.

Åkesson vill omfamna

Tidigare har dock partiledare Jimmie Åkesson (SD) öppnat för att Sverigedemokraterna snarare ska anamma första maj och utnyttja dagen till max.

– Vi har diskuterat genom åren, inte minst med partiledningen om att vi har ett väldigt stöd inom LO-kollektivet och ser oss som en del av den moderna arbetarrörelsen. Egentligen borde kanske också vi ha evenemang på första maj eftersom en stor del av våra väljare är löntagare, sade Åkesson till SVT 2020. 

Förbud för regnbågsflaggan

Utöver att byta ut röda dagar har Sverigedemokraterna fler förslag. 

Bland annat ska grundlagen inkludera en ny flaggdag där enbart svenska, regionala och myndigheters flaggor ska få vaja.

Med andra ord blir det stopp för den så kallade regnbågsflaggan.

– Ja, så blir det ju. Det vet jag. Jag jämställer den med andra politiska organisationer. Sverigedemokraterna är inte välkomna i deras organisation. Ska då deras flagga sitta på demokratiska myndighetsbyggnader? Jag tycker inte att den ska vara där, jag tycker inte att SD:s flagga ska vara där och jag inte inte att Volvos flagga ska vara där. Det blir inte rätt, säger Matheus Enholm.

Ytterligare förslag

På listan över nya grundlagsförändringar finns även nedanstående förslag i SD:s motion:

- Grundlagen ska inledas med en historia om Sverige och svenskarna för att tydliggöra för vem den avser
- Addera politisk åsikt som grund för diskriminering
- Ta bort stöd avseende kultur och samfundsliv för minoriteter med undantag för samer, judar, finnar, tornedalingar och romer
- Kriminalisering av skändning av den svenska flaggan

Foto: E. A. Unuabona resp D. Coffman

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen