VIRUSFORSKAREN: Virus sprids i Europa – kan röra sig mot Sverige

2022 05 06

Det dödliga fästingviruset Krim-Kongo som orsakar blödarfeber sprids nu i Europa.

Krim-Kingo är namnet på ett virus som sprids till människor via fästingar. 

Nu har viruset fått fäste i Europa och sprider sig snabbt mellan länderna, rapporterar SVT.

“Problemet väldigt nära” 

Enligt virologiprofessorn och virusexperten Ali Mirazimi rör sig nu viruset norrut.

– Vi har det i Europa, problemet är väldigt nära. För ett antal år sedan fick vi rapporter om att folk även fått Krim-Kongo och gått bort i sjukdomen i Spanien. Vi vet att viruset är på frammarsch, säger han till tv-kanalen.

Sverige hittills förskonat 

Än så länge är Sverige förskonade från det aktuella fästingviruset, men Ali Mirazimi varnar för att det kan gå snabbt om det skulle skifta. 

– Fästingen trivs fortfarande inte så bra här. Men vi har sett att när fästingen väl får fäste, då tar det bara några år innan viruset har dykt upp. Det har vi sett i Spanien. 

Organen börjar blöda

Precis som med exempelvis covid-19 är de första symtomen influensaliknande. Därefter drabbas organen, där mer eller mindre alla börjar blöda på insidan av huden.

Enligt Ali Mirazami är viruset till och med blodigare än Ebola. 

Vaccin saknas

För närvarande finns inget läkemedel om man drabbas. 

Men forskare menar nu att man närmar sig både hjälpande behandling och vaccin, skriver Svenska Dagbladet.

Klassas som samhällsfarlig

Enligt Folkhälsomyndigheten räknas Krim-Kongo-viruset som samhällsfarlig.

– Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten, framhäver myndigheten på sin hemsida. 

Går att förebygga

På Folkhälsomyndighetens hemsida påminns svenskar om att skydda sig mot fästingbett om man åker utomlands. 

– Familjemedlemmar och sjukvårdspersonal bör alltid vara noga med att undvika kontakt med blod och kroppsvätskor, anger myndigheten också som förebyggande åtgärder.

30 procents dödlighet

Dödligheten för Krim-Kongo kan ligga på så mycket som 30 procent, skriver SVT.

Däremot finns det som sagt hittills inga registrerade fall i Sverige. Sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och 1956 isolerades viruset i Kongo.

Foto: E. Karits

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen