DRIVMEDEL: Nytt bränslekrav från SD

2023 01 30

I valrörelsen lovade SD en sänkning av priset vid pump med tio kronor.

Så har efter de första 100 dagarna av samarbetet med regeringen varit långt ifrån fallet, vilket framkallat en svekdebatt som satt stor press på partiet.

Sverigedemokraterna har också varit frustrerade över att Moderaterna i budgetförhandlingarna bromsat en snabb sänkning av reduktionsplikten, rapporterar Dagens Nyheter.

Men eftersom man inlett ett gemensamt samarbete i och med Tidöavtalet kan man inte göra som förr och gå ut och kritisera offentligt.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppger en sverigedemokrat för tidningen.

Nya kravet: ingen reduktionsplikt alls

I regeringsförklaringen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att “Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”.

Det är från den formuleringen SD utgår när partiet nu formulerar ett nytt krav kopplat till bränsledebatten – nämligen att slopa reduktionsplikten helt och hållet före januari 2024.

En direkt förändring från valrörelsen då Sverigedemokraterna ville se en reduktionsplikt på fem procent.

"Finns ingen miniminivå"

Partiet menar att den så kallade “lägstanivån” inom EU i själva verket är noll.

Och faktum är att det inte finns någon miniminivå av reduktionsplikt i unionen, skriver DN. Istället handlar det om olika direktiv och regleringar som det för närvarande förhandlas om. 

Reduktionsplikten kan, men måste inte, ingå.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, säger Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till tidningen.

Anklagas för brutna vallöften

Turerna kring bränslepriserna har varit många sedan regeringspartierna M, KD och L tillträdde tillsammans med samarbetspartiet SD.

Hård kritik har riktats mot Tidöavtalspartierna för brutna vallöften i just den känsliga frågan om bränslepriserna. Exempelvis stannade de sänkta bränslepriserna på 14 öre för bensin och 41 öre för diesel.

– Jag varnade i valrörelsen för att de här löftena som flera av de högerkonservativa partierna levererade var för dyra. De var väldigt tydliga, men nu visar det sig att de inte var på allvar när man tvingas lägga en budget, sade före detta finansminister Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet i november.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd, tillade Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till samma tidning.

Planerar större sänkningar

Regeringen och SD har vid ett flertal tillfällen menat att man planerar större sänkningar på längre sikt.

– En sak i taget. Det är ett tufft läge, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio om de uteblivna sänkningarna i oktober.

– Vi är inte färdiga, för guds skull. Vi kommer komma upp i sänkningar vad gäller priset vid pump, har även Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesperson, framhållit i en riksdagsdebatt.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen