DRIVMEDEL: Nytt bränslekrav från SD

2023 01 30

I valrörelsen lovade SD en sänkning av priset vid pump med tio kronor.

Så har efter de första 100 dagarna av samarbetet med regeringen varit långt ifrån fallet, vilket framkallat en svekdebatt som satt stor press på partiet.

Sverigedemokraterna har också varit frustrerade över att Moderaterna i budgetförhandlingarna bromsat en snabb sänkning av reduktionsplikten, rapporterar Dagens Nyheter.

Men eftersom man inlett ett gemensamt samarbete i och med Tidöavtalet kan man inte göra som förr och gå ut och kritisera offentligt.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppger en sverigedemokrat för tidningen.

Nya kravet: ingen reduktionsplikt alls

I regeringsförklaringen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att “Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”.

Det är från den formuleringen SD utgår när partiet nu formulerar ett nytt krav kopplat till bränsledebatten – nämligen att slopa reduktionsplikten helt och hållet före januari 2024.

En direkt förändring från valrörelsen då Sverigedemokraterna ville se en reduktionsplikt på fem procent.

"Finns ingen miniminivå"

Partiet menar att den så kallade “lägstanivån” inom EU i själva verket är noll.

Och faktum är att det inte finns någon miniminivå av reduktionsplikt i unionen, skriver DN. Istället handlar det om olika direktiv och regleringar som det för närvarande förhandlas om. 

Reduktionsplikten kan, men måste inte, ingå.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, säger Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till tidningen.

Anklagas för brutna vallöften

Turerna kring bränslepriserna har varit många sedan regeringspartierna M, KD och L tillträdde tillsammans med samarbetspartiet SD.

Hård kritik har riktats mot Tidöavtalspartierna för brutna vallöften i just den känsliga frågan om bränslepriserna. Exempelvis stannade de sänkta bränslepriserna på 14 öre för bensin och 41 öre för diesel.

– Jag varnade i valrörelsen för att de här löftena som flera av de högerkonservativa partierna levererade var för dyra. De var väldigt tydliga, men nu visar det sig att de inte var på allvar när man tvingas lägga en budget, sade före detta finansminister Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet i november.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd, tillade Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till samma tidning.

Planerar större sänkningar

Regeringen och SD har vid ett flertal tillfällen menat att man planerar större sänkningar på längre sikt.

– En sak i taget. Det är ett tufft läge, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio om de uteblivna sänkningarna i oktober.

– Vi är inte färdiga, för guds skull. Vi kommer komma upp i sänkningar vad gäller priset vid pump, har även Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesperson, framhållit i en riksdagsdebatt.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

JUST NU: Dundersmäll för USA – drabbas värst av alla

2025 10 30

Den omfattande studien visar att de nya tullarna har en negativ påverkan på hela världshandeln.

Allra värst är effekterna för USA.

Landets export minskar med mellan 10 och 18 procent – beroende på scenario – enligt Kommerskollegium

En dundersmäll för amerikanska företag och landets ekonomi.

– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade, säger utredaren Lovi Nordgren.

Att USA drabbas hårdast har en enkel förklaring.

– Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger Nordgren.

Sverige drabbas ”måttligt”

Tulleffekterna för Sverige bedöms som ”måttliga”. Vissa sektorer drabbas hårdare än andra, men överlag står den svenska ekonomin stadigt.

– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.  

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina 

FAKTA: Kommerskollegiums granskning

- Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin.

- Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025.

- De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar.

- Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import. Enligt Kommerskollegium visar granskningen att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. 

Källa: Kommerskollegium

LÄS OCKSÅ: Ryssland dödar ryska soldater – brutal metod avslöjad

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen