DRIVMEDEL: Nytt bränslekrav från SD

2023 01 30

Sverigedemokraterna går nu ut med ett nytt krav kopplat till höga kostnader för bensin och diesel.

I valrörelsen lovade SD en sänkning av priset vid pump med tio kronor.

Så har efter de första 100 dagarna av samarbetet med regeringen varit långt ifrån fallet, vilket framkallat en svekdebatt som satt stor press på partiet.

Sverigedemokraterna har också varit frustrerade över att Moderaterna i budgetförhandlingarna bromsat en snabb sänkning av reduktionsplikten, rapporterar Dagens Nyheter.

Men eftersom man inlett ett gemensamt samarbete i och med Tidöavtalet kan man inte göra som förr och gå ut och kritisera offentligt.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppger en sverigedemokrat för tidningen.

Nya kravet: ingen reduktionsplikt alls

I regeringsförklaringen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att “Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”.

Det är från den formuleringen SD utgår när partiet nu formulerar ett nytt krav kopplat till bränsledebatten – nämligen att slopa reduktionsplikten helt och hållet före januari 2024.

En direkt förändring från valrörelsen då Sverigedemokraterna ville se en reduktionsplikt på fem procent.

"Finns ingen miniminivå"

Partiet menar att den så kallade “lägstanivån” inom EU i själva verket är noll.

Och faktum är att det inte finns någon miniminivå av reduktionsplikt i unionen, skriver DN. Istället handlar det om olika direktiv och regleringar som det för närvarande förhandlas om.

Reduktionsplikten kan, men måste inte, ingå.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, säger Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till tidningen.

Anklagas för brutna vallöften

Turerna kring bränslepriserna har varit många sedan regeringspartierna M, KD och L tillträdde tillsammans med samarbetspartiet SD.

Hård kritik har riktats mot Tidöavtalspartierna för brutna vallöften i just den känsliga frågan om bränslepriserna. Exempelvis stannade de sänkta bränslepriserna på 14 öre för bensin och 41 öre för diesel.

– Jag varnade i valrörelsen för att de här löftena som flera av de högerkonservativa partierna levererade var för dyra. De var väldigt tydliga, men nu visar det sig att de inte var på allvar när man tvingas lägga en budget, sade före detta finansminister Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet i november.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd, tillade Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till samma tidning.

Planerar större sänkningar

Regeringen och SD har vid ett flertal tillfällen menat att man planerar större sänkningar på längre sikt.

– En sak i taget. Det är ett tufft läge, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio om de uteblivna sänkningarna i oktober.

– Vi är inte färdiga, för guds skull. Vi kommer komma upp i sänkningar vad gäller priset vid pump, har även Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesperson, framhållit i en riksdagsdebatt.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen