01 okt 26

DRIVMEDEL: Nytt bränslekrav från SD

2023 01 30

Sverigedemokraterna går nu ut med ett nytt krav kopplat till höga kostnader för bensin och diesel.

I valrörelsen lovade SD en sänkning av priset vid pump med tio kronor.

Så har efter de första 100 dagarna av samarbetet med regeringen varit långt ifrån fallet, vilket framkallat en svekdebatt som satt stor press på partiet.

Sverigedemokraterna har också varit frustrerade över att Moderaterna i budgetförhandlingarna bromsat en snabb sänkning av reduktionsplikten, rapporterar Dagens Nyheter.

Men eftersom man inlett ett gemensamt samarbete i och med Tidöavtalet kan man inte göra som förr och gå ut och kritisera offentligt.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppger en sverigedemokrat för tidningen.

Nya kravet: ingen reduktionsplikt alls

I regeringsförklaringen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att “Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”.

Det är från den formuleringen SD utgår när partiet nu formulerar ett nytt krav kopplat till bränsledebatten – nämligen att slopa reduktionsplikten helt och hållet före januari 2024.

En direkt förändring från valrörelsen då Sverigedemokraterna ville se en reduktionsplikt på fem procent.

"Finns ingen miniminivå"

Partiet menar att den så kallade “lägstanivån” inom EU i själva verket är noll.

Och faktum är att det inte finns någon miniminivå av reduktionsplikt i unionen, skriver DN. Istället handlar det om olika direktiv och regleringar som det för närvarande förhandlas om. 

Reduktionsplikten kan, men måste inte, ingå.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, säger Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till tidningen.

Anklagas för brutna vallöften

Turerna kring bränslepriserna har varit många sedan regeringspartierna M, KD och L tillträdde tillsammans med samarbetspartiet SD.

Hård kritik har riktats mot Tidöavtalspartierna för brutna vallöften i just den känsliga frågan om bränslepriserna. Exempelvis stannade de sänkta bränslepriserna på 14 öre för bensin och 41 öre för diesel.

– Jag varnade i valrörelsen för att de här löftena som flera av de högerkonservativa partierna levererade var för dyra. De var väldigt tydliga, men nu visar det sig att de inte var på allvar när man tvingas lägga en budget, sade före detta finansminister Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet i november.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd, tillade Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till samma tidning.

Planerar större sänkningar

Regeringen och SD har vid ett flertal tillfällen menat att man planerar större sänkningar på längre sikt.

– En sak i taget. Det är ett tufft läge, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio om de uteblivna sänkningarna i oktober.

– Vi är inte färdiga, för guds skull. Vi kommer komma upp i sänkningar vad gäller priset vid pump, har även Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesperson, framhållit i en riksdagsdebatt.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 okt 2026

Miljardras mellan Sverige och USA

2026 10 31

Handeln mellan Sverige och USA störtdyker.

Sveriges export till USA har rasat med miljarder kronor.

Detta efter Donald Trumps nya tullar – och flera av landets viktigaste exportvaror har drabbats hårt, rapporterar SR.

29 miljarder kronor borta

Den svenska varuexporten till USA minskade med 15 procent under det första året efter att USA införde de nya tullarna våren 2025.

Det motsvarar ett tapp på hela 29 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Ekot har tagit del av.

Nedgången innebär ett betydande bakslag för den svenska handeln med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det är en betydande summa, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare, till SR.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Fordon drabbas hårdast

Men nedgången är bredare än så. Enligt rapporten har samtliga tio största svenska varugrupper minskat sin försäljning till USA.

Särskilt hårt har exporten av fordon och fordonsdelar drabbats.

– Stål är en komponent som har minskat mest i procent, men störst effekt i kronor gäller för fordon och fordonskomponenter, säger Joakim Wirén.

Det är den varugrupp som står för det största tappet när svenska företag säljer till den amerikanska marknaden.

Det visar att exporttappet inte enbart handlar om en enskild bransch, utan att flera delar av det svenska näringslivet påverkas.

Trots det kraftiga exporttappet ser Stockholms Handelskammare inte någon anledning att ifrågasätta handelsrelationen med USA.

Chefekonomen Johan Wirén betonar att USA även framöver kommer att vara en viktig handelspartner för svenska företag, och beskriver den nuvarande utvecklingen som ett tillfälligt bakslag.

Företagen vänder USA ryggen

Samtidigt har svenska företags syn på USA som handelspartner försämrats kraftigt.

En rapport från Västsvenska Handelskammaren visar att 64 procent av företagen har en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent året innan.

Bara 20 procent planerar att öka sin närvaro i USA. I stället riktas blickarna mot Norden och EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, sade Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren, nyligen i ett uttalande.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

Foto: Nato

Text: Redaktionen