UTRIKES: Nytt beslut kan förlänga kriget

2022 08 26

Vladimir Putin har bestämt att den ryska armén ska utökas till 2,04 miljoner soldater 2023.

En ökning på 137 000 man, rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Diktatorns beslut är en stor omsvängning, uppger New York Times.

– Tidigare har Kreml försökt banta en redan uppsvälld armé. Omsvängningen är det senaste tecknet på att den ryske ledare, trots stora förluster på slagfältet, förbereder sig för ett långt och utdraget krig i Ukraina, framhåller tidningen.

Vägrar ge upp

– Det här är inte ett drag som du gör när du förväntar dig ett snabbt slut på ditt krig. Det här är något du gör när du har någon form av plan för en utdragen konflikt, säger Dara Massicot, forskare på tankesmedjan RAND Corporation, till New York Times.

Utökningen innebär att Putin skulle få tillgång till fler soldater om Ryssland skulle välja att mobilisera.

Hittills har Vladimir Putin inte utropat ett fullskaligt krig mot Ukraina och har därmed undvikit en massmobilisering av styrkorna.

– Det som nu kan hända är att man utbildar och krigsplacerar ytterligare 137 000 personer så att dessa finns tillgängliga om det blir en mobilisering. Och detta handlar enbart om armén, inte om flygvapnet, flottan, marininfanteriet och luftlandsättningsförbanden, säger Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till DN.

”Signal till omvärlden”

Överstelöjtnanten beskriver Vladimir Putins beslut som en ”signal till omvärlden”.

– Ser man det i ljuset av någon kommande större insats, då blir det lite annan tyngd i det. Det är ett beslut man ska lägga märke till men heller inget som man ska överdramatisera i nuläget. Det är också en signal till omvärlden om att Ryssland förbereder sig, säger Peter Lidén till DN.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3