UTRIKES: Nytt beslut kan förlänga kriget

2022 08 26

Vladimir Putin har bestämt att den ryska armén ska utökas till 2,04 miljoner soldater 2023.

En ökning på 137 000 man, rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Diktatorns beslut är en stor omsvängning, uppger New York Times.

– Tidigare har Kreml försökt banta en redan uppsvälld armé. Omsvängningen är det senaste tecknet på att den ryske ledare, trots stora förluster på slagfältet, förbereder sig för ett långt och utdraget krig i Ukraina, framhåller tidningen.

Vägrar ge upp

– Det här är inte ett drag som du gör när du förväntar dig ett snabbt slut på ditt krig. Det här är något du gör när du har någon form av plan för en utdragen konflikt, säger Dara Massicot, forskare på tankesmedjan RAND Corporation, till  New York Times.

Utökningen innebär att Putin skulle få tillgång till fler soldater om Ryssland skulle välja att mobilisera.

Hittills har Vladimir Putin inte utropat ett fullskaligt krig mot Ukraina och har därmed undvikit en massmobilisering av styrkorna.

– Det som nu kan hända är att man utbildar och krigsplacerar ytterligare 137 000 personer så att dessa finns tillgängliga om det blir en mobilisering. Och detta handlar enbart om armén, inte om flygvapnet, flottan, marininfanteriet och luftlandsättningsförbanden, säger Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till DN.

”Signal till omvärlden”

Överstelöjtnanten beskriver Vladimir Putins beslut som en ”signal till omvärlden”.

– Ser man det i ljuset av någon kommande större insats, då blir det lite annan tyngd i det. Det är ett beslut man ska lägga märke till men heller inget som man ska överdramatisera i nuläget. Det är också en signal till omvärlden om att Ryssland förbereder sig, säger Peter Lidén till DN.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Hamburgerjätten Max når en historisk milstolpe – och planerar för fler.

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen


15 september 2025

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Palestinademonstrationerna utanför riksdagen fortsätter att skapa debatt.

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

–  En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominans­beteende och krav på under­kastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen