UTRIKES: Nytt beslut kan förlänga kriget

2022 08 26

Vladimir Putin har bestämt att den ryska armén ska utökas till 2,04 miljoner soldater 2023.

En ökning på 137 000 man, rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Diktatorns beslut är en stor omsvängning, uppger New York Times.

– Tidigare har Kreml försökt banta en redan uppsvälld armé. Omsvängningen är det senaste tecknet på att den ryske ledare, trots stora förluster på slagfältet, förbereder sig för ett långt och utdraget krig i Ukraina, framhåller tidningen.

Vägrar ge upp

– Det här är inte ett drag som du gör när du förväntar dig ett snabbt slut på ditt krig. Det här är något du gör när du har någon form av plan för en utdragen konflikt, säger Dara Massicot, forskare på tankesmedjan RAND Corporation, till  New York Times.

Utökningen innebär att Putin skulle få tillgång till fler soldater om Ryssland skulle välja att mobilisera.

Hittills har Vladimir Putin inte utropat ett fullskaligt krig mot Ukraina och har därmed undvikit en massmobilisering av styrkorna.

– Det som nu kan hända är att man utbildar och krigsplacerar ytterligare 137 000 personer så att dessa finns tillgängliga om det blir en mobilisering. Och detta handlar enbart om armén, inte om flygvapnet, flottan, marininfanteriet och luftlandsättningsförbanden, säger Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till DN.

”Signal till omvärlden”

Överstelöjtnanten beskriver Vladimir Putins beslut som en ”signal till omvärlden”.

– Ser man det i ljuset av någon kommande större insats, då blir det lite annan tyngd i det. Det är ett beslut man ska lägga märke till men heller inget som man ska överdramatisera i nuläget. Det är också en signal till omvärlden om att Ryssland förbereder sig, säger Peter Lidén till DN.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Europeiskt torg döps om – efter Donald Trump

2025 10 16

Ett torg i Ukraina kommer att döpas om efter Donald Trump.

Trump-administrationen fortsätter med sina ansträngningar för att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Efter framgången i Gaza är det många som har fått upp hoppet om att ett eldupphör kan gå att lösa även när det gäller Ryssland och Ukraina.

Nu kommer besked om att ett torg i det krigshärjade landet kommer att döpas om efter Donald Trump, rapporterar Kyiv Independent.

Döps om

Det är i staden Tjernihiv – belägen i de norra delarna av landet – som den amerikanska presidentens namn kommer att pryda ett helt torg.

Tjernihivs stadsfullmäktige döper nu om Sagotorget (Fairy Tale Square) efter USA:s president Donald Trump.

Beslutet att döpa om Sagotorget fattades "för att hedra framstående politiska ledare i modern tid, samt för att dra internationell uppmärksamhet till återuppbyggnaden av hjältedstaden Tjernihiv".

“Hoppas på Trump”

Marina Semenenko, en medlem av partiet Europeisk Solidaritet som lade fram förslaget, förklarar.

– Invånarna i Tjernihiv uttrycker sin uppriktiga förhoppning om att det, inför nya internationella utmaningar, blir Donald Trump som lyckas anstränga sig för att stoppa ännu ett stort krig och uppnå varaktig fred. Vi tror att han för detta med rätta skulle kunna bli Nobelpristagare.

Läs mer: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Attack i går kväll

Tjernihiv är en av många ukrainska städer som har attackerats av Ryssland under Kremls anfallskrig.

Så sent som i går kväll slog ryska drönare ner i staden.

En brand bröt ut vid en civil anläggning i Tjernihiv, och en drönare träffade ett bostadshus i Semenivka, uppger Ukrainska Pravda.

Inga dödsfall

Räddningstjänsten uppger att inga personer dog i samband med attacken.

– Lyckligtvis rapporterades inga dödsfall.

Det är i nuläget oklart om några personer skadades i drönarattacken.

Läs mer: Putin hånad i Sankt Petersburg

Arkivfoto: Tayminna resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Historiskt läkemedel på väg: 600 000 svenskar har sjukdomen

2025 10 16

I dag lider 600 000 svenskar av sjukdomen sömnapné. Av dessa behöver omkring 400 000 behandling för sjukdomen som orsakar andningsuppehåll i sömnen. 

– Det blir syrebrist i hjärnan som kan leda till flera farliga symptom och biverkningar. Vid upprepade andningsuppehåll sjunker syresättningen i blodet vilket kan orsaka hjärt- kärlproblem. En av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt är just dålig syresättning i blodet, skriver organisationen Apné Sverige om folksjukdomen.

Helt ny medicin

I dag tvingas många patienter med sömnapné använda en andningsmask kopplad till en maskin under natten.

Nu har dock masken, som många upplever som störande, fått en utmanare. För första gången någonsin är en läkemedelsbehandling mot sömnapné inom räckhåll, rapporterar Göteborgs universitet med hänvisning till en europeisk studie där forskare från det svenska universitetet haft ledande roller.

Studien visar att läkemedlet sulthiam minskar antalet andningsuppehåll och förbättrar sömnkvaliteten för patienter med sömnapné. Patienter som använde läkemedlet hade upp till 47 procent procent färre andningsuppehåll och bättre syresättning jämfört med dem som fick placebo.

– Sulthiam stabiliserar kroppens andningsreglering och öka andningsdriften, vilket minskar risken för att svalget faller ihop under sömnen. När det gäller biverkningar var de flesta lindriga och övergående, skriver Göteborgs universitet om läkemedlet.

LÄS MER: Svenska läkemedelsjätten investerar 25 miljarder i Kina – efter stor skandal 

Stort genombrott

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har haft en ledande roll i studien. Han beskriver resultatet som ett genombrott.

– Vi har länge arbetat länge med den här behandlingsstrategin, och resultaten visar att det går att påverka sömnapné farmakologiskt. Det känns som ett genombrott, och nu ser vi fram emot större och längre studier för att avgöra om effekten håller över tid och om behandlingen är säker för bredare patientgrupper, säger professorn.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsverket varnar – “Ovanligt att se den här förfalskningen”

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen