Det är de Olympiska och Paralympiska vinterspelen som är aktuella för svensk del.

Under söndagen har regeringen gett besked om att man är redo att gå vidare till nästa fas om en OS-ansökan.

Tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna meddelar man att man ser positivt på en svensk ansökan om att få Olympiska respektive Paralympiska vinterspel till Sverige 2030.

Hållbart och organiserat

Det innebär att som Stockholm och Östersund kan få anordna några av världens största idrottsevenemang.

Regeringen trycker dock på att man har högt ställda förväntningar.

– Den svenska ansökan om Olympiska respektive Paralympiska spel i Sverige har som utgångspunkt att spelen ska vara såväl hållbara som välorganiserade. Det är avgörande att dessa är kostnadseffektiva och att de arrangeras i befintliga idrottsarenor runt om i Sverige samt i närheten av vårt land.

Behöver stöd

Man understryker även att det behövs ett konkret stöd från olika delar av samhället för att ett sådant evenemang ska kunna anordnas.

– En svensk ansökan om Olympiska och Paralympiska vinterspel 2030 behöver ha ett tydligt och starkt stöd hos svenskt näringsliv. Regeringen noterar det stora intresse som visats från svenska företag för vinterspel i Sverige, framhåller regeringen.

– En förutsättning för ett stöd från regeringen till en svensk OS-ansökan är att näringslivet bidrar med de sponsorintäkter som har beräknats i budgeten för spelen.

Blandade meningar

Enligt en undersökning från Novus menar dock ungefär hälften av svenskarna att de inte vill att Sverige ska arrangera OS.

– Yngre är mer för än äldre, i den yngsta åldersgruppen är det en majoritet som är för ett OS, men i den äldsta åldersgruppen är det en majoritet som är emot, säger Torbjörn Sjöström som är vd för Novus till SVT.

Flera anledningar

Bedömare menar att det kan finnas flera olika anledningar till att vara skeptiskt inställd till OS i Sverige.

Bland annat handlar det om den rådande lågkonjunkturen och andra ekonomiska faktorer.

Foto: B. Turner

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen