Nytt besked om folkräkning

2023 03 30

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff.

– Det är en viktig fråga i Tidöavtalet. Vi tar nu ytterligare steg för att genomföra denna, säger Elisabeth Svantesson.

Finansministern uppger att regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram en bättre lägesbild av vilka som finns i Sverige för att klargöra att personer är folkbokförda på rätt ställe.

Andra myndigheter kommer att få en större skyldighet att förse Skatteverket med uppgifter om personer som inte har rätt att bo i Sverige. Det handlar främst om Migrationsverket och Polismyndigheten. 

Direktivet träder i kraft från och med 1 maj 2023.

– Det finns många som inte är folkbokförda på rätt ställe eller är här fast de inte är här, säger Elisabeth Svantesson. 

”Tappat kontrollen”

Jimmie Åkesson motiverar beslutet med att Sverige, som en följd av en ”ansvarslös migrationspolitik i decennier”, tappat kontrollen över hur många och vilka som bor i landet.

– SD har under en lång tid, tillsammans med åtminstone med flera av regeringspartierna, talat om vikten av en storskalig nationell folkräkning för att helt enkelt återta kontrollen, säger SD-ledaren.

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer  är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, skriver Moderaterna på sin hemsida. 

Dyr historia

Den senaste nationella folkräkningen i Sverige genomfördes på 1990-talet.

Då skickade Statistikmyndigheten, SCB, ut enkäter till hushåll i landet.

Enkätundersökningen beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

Inför stundande nationella folkräkning har både SD och M öppnat för komplettera enkätutskick med dörrknackning.

–  Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, sa  Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, till DN i december 2022.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen