Nytt besked om folkräkning

2023 03 30

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff.

– Det är en viktig fråga i Tidöavtalet. Vi tar nu ytterligare steg för att genomföra denna, säger Elisabeth Svantesson.

Finansministern uppger att regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram en bättre lägesbild av vilka som finns i Sverige för att klargöra att personer är folkbokförda på rätt ställe.

Andra myndigheter kommer att få en större skyldighet att förse Skatteverket med uppgifter om personer som inte har rätt att bo i Sverige. Det handlar främst om Migrationsverket och Polismyndigheten. 

Direktivet träder i kraft från och med 1 maj 2023.

– Det finns många som inte är folkbokförda på rätt ställe eller är här fast de inte är här, säger Elisabeth Svantesson. 

”Tappat kontrollen”

Jimmie Åkesson motiverar beslutet med att Sverige, som en följd av en ”ansvarslös migrationspolitik i decennier”, tappat kontrollen över hur många och vilka som bor i landet.

– SD har under en lång tid, tillsammans med åtminstone med flera av regeringspartierna, talat om vikten av en storskalig nationell folkräkning för att helt enkelt återta kontrollen, säger SD-ledaren.

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer  är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, skriver Moderaterna på sin hemsida. 

Dyr historia

Den senaste nationella folkräkningen i Sverige genomfördes på 1990-talet.

Då skickade Statistikmyndigheten, SCB, ut enkäter till hushåll i landet.

Enkätundersökningen beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

Inför stundande nationella folkräkning har både SD och M öppnat för komplettera enkätutskick med dörrknackning.

–  Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, sa  Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, till DN i december 2022.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen