Nytt besked om flyktingströmmen till Sverige

2023 07 29

Migrationsverket kommer med nya uppgifter angående flyktingar.

Myndigheten framhåller att färre flyktingar nu väntas komma till Sverige framöver.

I en ny prognos för det kommande året har Migrationsverket att det kommer ske en minskning av människor som söker asyl.

Planeringsantagandet har bland annat sänkts med 2 000 personer från Ukraina per år för 2023 och framåt.

För 2023 och 2024 är nu prognosen att 14 000 ukrainare kommer att söka asyl i Sverige årligen, rapporterar SVT.

Ökning totalt

Planeringsdirektör Annika Gottberg förklarar dock att det totala antalet sökande i Europa har ökat.

– Totalt i Europa har antalet asylsökande ökat kraftigt sedan hösten 2022, men det har haft en begränsad påverkan på Sverige, säger hon.

– Under de senaste åren har det skett en påtaglig minskning av Sveriges andel av antalet asylansökningar i Europa. Vi ser att den trenden har fortsatt hittills i år.

Behöver pengar

Migrationsverket menar i ett pressmeddelande även att myndigheten kommer att behöva mer pengar framöver.

Delvis på grund av konsekvenserna av kriget i Ukraina, men även för att fortsätta arbetet med att korta handläggningstiderna.

Inför budgetförslaget

Myndigheten menar att ersättningen som delas ut till kommuner, regioner och sökande innebär att mer pengar behövs.

Inför höstens budgetproposition föreslår Migrationsverket att 4,7 miljarder kronor behövs för 2024 och 4,9 miljarder till 2025.

“Är avgörande”

Annika Gottberg förklarar vidare att det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna fortsätta förbättra sin verksamhet.

– Stabila ekonomiska förutsättningar är också viktigt för myndighetens arbete med reformerna inom migrationsområdet, säger hon.

– Skillnaden beror framför allt på konsekvenserna av ett långvarigt krig i Ukraina. På grund av kriget och det osäkra omvärldsläget behöver Migrationsverket fortsatt stabila förutsättningar under de närmaste åren. Det är också avgörande för att vi ska kunna fortsätta arbetet med att nå författningsstyrda handläggningstider.

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen