Livsmedel och alkoholfria drycker blev 26 procent dyrare i butikerna mellan januari 2022 och oktober 2024, enligt SCB:s konsumentprisindex (KPI). 

I oktober ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i genomsnitt, enligt statistik från Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, kommenterade Matpriskollens vd Ulf Mazur.

Trendbrott: Nyårsklassiker störtdyker i pris

Det finns dock en varugrupp som går emot trenden.

Många fisk och skaldjurs-produkter har börjat sjunka i pris, rapporterar SvD.

Priset på fisk har sjunkit med 0,9 procent under 2024 och frysta skaldjursprodukter har minskat i pris med hela 2,3 procent.

Dessutom sticker en nyårsklassiker ut i statistiken.

Delikatessen löjrom störtdyker i pris.

I dag kostar ett kilo löjrom mellan 1 600 och 2 800 kronor, enligt tidningens sammanställning.

Det är betydligt billigare än de historiska priserna för löjrom. Vanligtvis landar kilopriset på mellan 3 000 och 4 000 kronor.

Mikael Mathessis, grundare och ägare av Vasafiskerian i Stockholm, är en av flera handlare som sänkt priset på löjrom. I dag erbjuder han delikatessen för 1 799 kronor per kilo. Tidigare låg priset på 2 998 kronor per kilo.

Mathessis berättar att efterfrågan på löjrom har ökat markant inför nyårsfirandet.

– Men egentligen har vi sett en stor efterfrågan redan sedan oktober, säger han till SvD.

Därför sjunker priserna

Större fiskekvoter under året bedöms vara orsaken till prisnedsättningen på löjrom.

När utbudet ökat har många handlare sänkt priserna.

Trots en stor efterfrågan kring nyår ligger priserna kvar på historisk låga nivåer.

Foto: Ica Gruppen resp A. Rasmussen

Text: Redaktionen

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.  

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp  igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.  

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.  

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.  

Blir energidryck  

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

– Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

Bland annat införs ett nytt jobbskatteavdrag, flygskatten slopas, bensin- och dieselskatten sänks och bostadsbidraget förlängs.

Regeringen har också beslutat att införa en skattefri grundnivå på sparformen ISK samt kapitalförsäkring.  Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, välkomnar flera av ändringarna.

– Sjunkande räntor och skattesänkningar på inkomst ger bättre marginaler för många hushåll, säger han.

– En del av detta utrymme behövs förstås för vardagsbudgeten men en del kan också sparas för att samtidigt stärka ekonomin i framtiden. Något som nu alltså uppmuntras genom den skattefria grundnivån på sparande i kapitalförsäkring.

Ny lag för pensionärer

Flera nya lagar kommer också att påverka Sveriges pensionärer efter årsskiftet.

Mattias Munter uppmärksammar framför allt lagförändringen som gör det möjligt att pausa eller förlänga uttagen från tjänstepensionen.

Den nya lagen innebär i korthet att det blir enklare att kombinera arbete och pension, eftersom det blir möjligt att pausa tjänstepensionsutbetalningar om du börjar arbeta igen. Öppningen leder till en lägre marginalskatt på den sammanlagda inkomsten av lön och pension.

– De nya möjligheterna kommer nu att fasas in på marknaden, säger Mattias Munter och tillägger:

– För Skandias kunder så fungerar det redan i dag att förlänga utbetalningen för att på så sätt få pensionspengarna att räcka under fler år. Möjligheten att pausa utbetalningar helt kommer att utvecklas under året och målet är att alla våra tjänstepensionskunder har möjligheten innan året är slut.

Tre betydande förändringar för pensionärer

Här är det nya årets tre största förändringar för Sveriges pensionärer, enligt Skandia:

- Flexiblare regler för uttag av tjänstepension. Genom en ändring i Inkomstskattelagen kan de pensionsbolag som vill erbjuda kunder att förlänga utbetalningstiden eller pausa utbetalningar även under de första fem utbetalningsåren av tjänstepensionen. 

- Höjd inkomst- och tilläggspension. Inkomst- och tilläggspensionerna kommer att höjas med 4,0 procent. Det innebär att de flesta pensionärer får mellan 316 och 796 kronor mer i månaden före skatt.  

- Sänkt skatt på pensioner. Regeringen har prioriterat sänkta skatter på arbetsinkomster men även skatten på pensionsutbetalningar sänks med i snitt 200 kronor och gäller från det året man fyller 66 år. 

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen