Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon.

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

– Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU.

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen