JUST NU: Nya uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 03 16

Ungern uppges ha satt ett datum på omröstningen gällande Sveriges Natoansökan.

Under den senaste tiden har Ungern skjutit upp omröstningen gällande ratificeringen av Sveriges ansökan till Nato ett antal gånger.

Alla länder förutom Turkiet och Ungern har godkänt Sverige, och organisationens generalsekreterare har flera gånger yttrat att han anser att Sverige är redo att bli medlem.

Nu kommer nya uppgifter om att omröstningen i Ungern är planerad till den 31 mars, uppger Ekot.

Datumet är dock endast preliminärt och kan fortfarande komma att ändras.

Skulle ske nästa vecka

Planen var egentligen att omröstningen skulle ske den 20 eller 21 mars, men beskedet om ytterligare förseningar kom från oppositionspolitikern Agnes Vadai.

Vadai uttryckte via facebook att hon fått informationen om förseningen av ställföreträdande premiärminister Zsolt Semjén, som meddelade att man ville skjuta upp omröstningen.

– Regeringen vill inte ha något riksdagsmöte nästa vecka. Därför kommer ratificeringen av den svenska och den finska ansökan missas igen. Denna regering är prorysk, anti-EU och nu anti-Nato, menade Vadai enligt SVT.

Förklarade varför

Enligt det ungerska tidningen HVG motiverar landets regering förseningen med att ”pågående förhandlingar med EU-kommissionen inte har avslutats”.

Ungern har tidigare anklagats för att dra ut på ratificeringen av såväl Sveriges som Finlands Natoansökan på grund av en diskussion angående EU-medel.

Den ungerska regeringen har nekat till att det ska finnas någon koppling. 

Med i alla möten

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att han anser att Sverige och Finland är redo att bli medlemmar i Nato. 

Trots att Sverige ännu inte är officiella medlemmar finns ett starkt informationsutbyte mellan parterna om kriget i Ukraina.

– Båda länder tar nu del av alla Natosamtal gällande krisen, säger Jens Stoltenberg.

Inte en del av konflikten

Stoltenberg har upprepat att Nato “inte är en del av konflikten” men är redo att försvara varje tum av organisationens territorium.

Han förklarar även att Nato stärkt sin försvarsberedskap vid den östra delen av försvarsalliansen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen