JUST NU: Nya uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 03 16

Ungern uppges ha satt ett datum på omröstningen gällande Sveriges Natoansökan.

Under den senaste tiden har Ungern skjutit upp omröstningen gällande ratificeringen av Sveriges ansökan till Nato ett antal gånger.

Alla länder förutom Turkiet och Ungern har godkänt Sverige, och organisationens generalsekreterare har flera gånger yttrat att han anser att Sverige är redo att bli medlem.

Nu kommer nya uppgifter om att omröstningen i Ungern är planerad till den 31 mars, uppger Ekot.

Datumet är dock endast preliminärt och kan fortfarande komma att ändras.

Skulle ske nästa vecka

Planen var egentligen att omröstningen skulle ske den 20 eller 21 mars, men beskedet om ytterligare förseningar kom från oppositionspolitikern Agnes Vadai.

Vadai uttryckte via facebook att hon fått informationen om förseningen av ställföreträdande premiärminister Zsolt Semjén, som meddelade att man ville skjuta upp omröstningen.

– Regeringen vill inte ha något riksdagsmöte nästa vecka. Därför kommer ratificeringen av den svenska och den finska ansökan missas igen. Denna regering är prorysk, anti-EU och nu anti-Nato, menade Vadai enligt SVT.

Förklarade varför

Enligt det ungerska tidningen HVG motiverar landets regering förseningen med att ”pågående förhandlingar med EU-kommissionen inte har avslutats”.

Ungern har tidigare anklagats för att dra ut på ratificeringen av såväl Sveriges som Finlands Natoansökan på grund av en diskussion angående EU-medel.

Den ungerska regeringen har nekat till att det ska finnas någon koppling.

Med i alla möten

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att han anser att Sverige och Finland är redo att bli medlemmar i Nato.

Trots att Sverige ännu inte är officiella medlemmar finns ett starkt informationsutbyte mellan parterna om kriget i Ukraina.

– Båda länder tar nu del av alla Natosamtal gällande krisen, säger Jens Stoltenberg.

Inte en del av konflikten

Stoltenberg har upprepat att Nato “inte är en del av konflikten” men är redo att försvara varje tum av organisationens territorium.

Han förklarar även att Nato stärkt sin försvarsberedskap vid den östra delen av försvarsalliansen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen