Nya uppgifter om regeringsbildningen

2022 10 07

Sverige kan ha en ny regering på plats nästa vecka.

Det uppger en centralt placerad källa inom Liberalerna för Dagens industri.

Samtidigt finns det uppgifter om gnissel mellan flera partier i Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag.

I onsdags rapporterade exempelvis Sveriges Radio att frågan om vilka partier som ska ingå i regeringen fortsatt hänger löst.

Detta efter att Sverigedemokraterna, som själva av allt att döma petas från regeringen, enligt uppgifter vägrar acceptera Liberalerna på några ministerposter.

Tonar ned konflikt

Flera medier har beskrivit konflikterna mellan L och SD som regeringsförhandlingarnas stora utmaning.

Men enligt den L-källa som Di talat med tonas nu konflikten ned.

Uppgiftslämnaren säger att det handlar om ett politiskt spel där SD försöker ge sig själva bättre förhandlingsläge i andra frågor.

En annan källa är helt säker på att de fyra partierna, M, KD, L och SD kommer att vara överens om regeringsfrågan redan nästa vecka.

– Det kommer inte att behövas mer tid, det kommer att vara klart, säger personen till Di.

Pratat med talmannen

I onsdags stämde statsministerkandidaten och M-ledaren av med talmannen Andreas Norlén kring regeringsbildandet.

– Mitt besked till honom var att förhandlingarna mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fortsatt är konstruktiva och går framåt enligt plan – men också fortsatt, att inget är klart förrän allt är klart, framhöll M-ledaren på Facebook.

"Finns ett tydligt mandat"

Under valrörelsen har Kristersson vid flera gånger förnekat SD en regeringsplats, men däremot inte sagt blankt nej till Liberalerna.

– Jag håller den frågan helt öppen, sade Ulf Kristersson till SVT tre veckor före valet.

När det gäller SD hävdar en högt uppsatt källa inom Liberalerna att den liberala partiledningen har mandat att gå in i en uppgörelse utan beslut i riksdagsgruppen.

Partiets enda röda linje är att Sverigedemokraterna hålls utanför regeringen, skriver Di.

– Det finns ett tydligt mandat och behövs inget beslut någonstans, det är klart, säger källan till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen