I NATT: Nya uppgifter om Prigozjins flygkrasch

2023 08 24

Nya uppgifter om Wagnerledarens dödskrasch har framkommit.

Det var vid 19-tiden igår kväll som de första rapporterna om en flygkrasch utanför Moskva trillade in.

Kort därefter gick Ryssland själva ut med att den ökände Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin fanns på passagerarlistan, och senare under kvällen bekräftades han också vara en av de omkomna.

Spekulationerna om vad som orsakade flygkraschen har samtidigt tagit fart såväl bland experter och forskare som privatpersoner på sociala medier.

Och nu kommer nya uppgifter om händelseförloppet, rapporterar Reuters.

Något hände sista minuten

Det plan som Prigozjin flög med ska ha fungerat helt felfritt fram till drygt 30 sekunder innan kraschen.

Nyhetsbyrån hänvisar till data från flygspårningssajten FlightRadar24.

Enligt dessa uppgifter avvek planet från ett normalt beteendemönster omkring sista minuten innan flyget på en halv minut störtar rakt ned mot marken.

– Vad som än hände, hände snabbt, säger Ian Petchenik på FlighRadar24 enligt Reuters.

Föll 2 400 meter

Inom 30 sekundersperioden föll planet 2 400 meter från sin tidigare höjd på 8 500 meter.

– Före den dramatiska nedgången fanns ingen indikation på att något var fel med det här flygplanet, säger Ian Petchenik.

En video som påstås visa flygkraschen fick under gårdagskvällen spridning på sociala medier. I klippet syns planet falla nedåt i en rät vinkel med en plym av rök eller ånga bakom sig.

Ryssland: "En olycka"

Ryska medier beskriver händelsen som “en olycka” och en förundersökning har tillsatts för att fastställa vad som skett.

Andra uppgifter, bland annat Wagners egna kanaler, hävdar att planet blivit nedskjutet.

– Några icke namngivna källor har uppgett för ryska medier att de trodde att planet hade blivit nedskjutet av en eller flera luftvärnsrobotar, skriver Reuters.

Uppgifterna är obekräftade.

"Troligen medvetet utfört"

Flera oberoende experter misstänker att planet mycket väl kan ha skjutits ned.

En av dem är överstelöjtnant Peter Lidén.

– Jag har inte begripit om det är beskjutning utifrån eller om det är en explosion som inträffat inuti flygplanet. Oavsett så är det troligen en medvetet utförd insats – och högst troligt är det ryska regimen som ligger bakom, säger han till TV4 Nyheterna.

Många menar också att Prigozjins död är till fördel för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det spelar ingen roll om Putin ligger direkt bakom denna flygkrasch, men han kommer att tolka det så här, sade den ryska före detta diplomaten Boris Bondarev till Sky News igår kväll.

LÄS MER: Video påstås visa Prigozjins flygkrasch – se klippet här

Arkivfoto: J. Kingma resp Telegram

Text: Redaktionen 

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen