UPPGIFTER: Här skulle nordiska terroristerna slå till – utreder koppling till Breivik

2022 09 23

Fyra män greps igår på Island och misstänks för att ha förberett en storskalig terrorattack.

Under gårdagen ville polisen inte ge några kommentarer gällande motiv eller potentiellt mål som männen hade i sikte.

– Vi tackar allmänheten för förståelse för att polisen inte kan ge mer information om ärendet i nuläget, meddelade myndigheten i ett pressmeddelande.

Två mål

Källor till den isländska tidningen Morgunbladid erfar emellertid att dådet var planerat att äga rum inom de närmaste dagarna.

Dessutom pekas två mål ut för attacken: det isländska parlamentet Alltinget samt polisens årliga festival som går av stapeln den 1 oktober, uppger tv-kanalen Rúv.

Misstänks för terroristförberedelser

Samtliga fyra personer som greps är misstänkta för terroristförberedelser, olaglig import och tillverkning av skjutvapen, komponenter till skjutvapen och ammunition,

Två av männen, 28 år gamla har även häktats utifrån misstankarna.

“En sorglig dag”

Flera medlemmar i polisens riksförbund på Island har skakats av det planerade dådet.

– Det är en sorglig dag, tycker jag. Att det finns ett terrorhot på Island. Människor har haft för avsikt att använda vapen mot vanliga medborgare, polisen eller statliga institutioner, säger förbundets ordförande Fjölnir Sæmundsson till Morgunbladid.

“Förändrad verklighet”

Även landets justitieminister Jón Gunnarsson har kommenterat gripandet som offentliggjordes under gårdagen.

– Jag tycker att det är viktigt att vi lyssnar på polisen och vi är tacksamma för att något grymt avvärjdes här. Men samtidigt måste vi förstås vara medvetna om denna förändrade verklighet vi lever i, säger justitieminister Jón Gunnarsson.

Utreder koppling till Brevik

Polisen har bekräftat att myndigheten utreder männens eventuella samband till högerextrema grupper i Norden, då tillslag vid en husrannsakan tyder på sådana kopplingar.

Rúv uppger att polisen specifikt utreder om männen inspirerats och studerat terrordådet på Utöya i Norge 2011, då Anders Behring Breivik mördade 77 personer.

Svenska säkerhetspolisen har inte velat kommentera huruvida de är inkopplade i utredningen av de terrormisstänkta, enligt Dagens Nyheter.

LÄS MER: Misstänks ha planerat terrorattack i Norden

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen