Nya uppgifter om Estonia – Försvarsmakten bekräftar

2022 12 22

Estonia användes till hemliga militära transporter.

Uppgifterna som avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning 2004 bekräftas nu av Försvarsmakten, rapporterar SR Ekot.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab.

Enligt Försvarsmakten skedde ingen transport av militära medel under olycksnatten.

Men i de svar som myndigheten i dag lämnar till haverikommissionens utredning om Estonia uppger man att det finns uppgifter som pekar på att hemliga militära transporter skett ombord på fartyget även tidigare än september 1994.

Tidigare har Försvarsmakten i samband med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06", tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger Anders Stach.

Estonia förliste den 28 september 1994.

Kan ha skett tidigare

De nya uppgifterna som försvarsmakten lämnat till haverikommissionen pekar dock på att transporter av militära medel kan ha skett tidigare än den 14 september.

– Det är dock oklart när de hemliga transporterna av militärt materiel ska ha skett. Det är också oklart om det rör sig om samma år – 1994 – eller längre tillbaka i tiden än så, rapporterar SR Ekot.

”Någon eller några transporter”

– Försvarsmakten vidgår att det kan ha förekommit ytterligare någon eller några transporter tidigare, på Estonia. Sen är det nya att den överenskommelse som har funnits om införsel av militärmateriel i Sverige. Den överenskommelsen mellan Tullen och Försvarsmakten, den offentliggör Försvarsmakten nu, berättar Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, i en intervju med SR Ekot.

Avtalet har tidigare varit hemlighetsstämplat.

Ytterligare hemlighetsstämplade uppgifter har offentliggjorts i dag.

Bland annat framgår det att en hög tjänsteman på Försvarsdepartementet år 1992 fick en kopia på det hemliga avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten om de militära transporterna.

– Det framgår av Johan Hirschfeldts utredning att en chefstjänsteman i regeringskansliet också har funnits på sändlistan. Så att regeringen får anses ha haft kännedom om den överenskommelsen, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt utredde Estoniaförlisningen på nytt efter Uppdrag Gransknings avslöjande 2004.

Moderaten Anders Björck var försvarsminister när Estonia förliste.

I en kommentar till SR dementerar Björck att han kände till avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten.

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen