Nya uppgifter om Estonia – Försvarsmakten bekräftar

2022 12 22

Estonia användes till hemliga militära transporter.

Uppgifterna som avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning 2004 bekräftas nu av Försvarsmakten, rapporterar SR Ekot.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab.

Enligt Försvarsmakten skedde ingen transport av militära medel under olycksnatten.

Men i de svar som myndigheten i dag lämnar till haverikommissionens utredning om Estonia uppger man att det finns uppgifter som pekar på att hemliga militära transporter skett ombord på fartyget även tidigare än september 1994.

Tidigare har Försvarsmakten i samband med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06", tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger Anders Stach.

Estonia förliste den 28 september 1994.

Kan ha skett tidigare

De nya uppgifterna som försvarsmakten lämnat till haverikommissionen pekar dock på att transporter av militära medel kan ha skett tidigare än den 14 september.

– Det är dock oklart när de hemliga transporterna av militärt materiel ska ha skett. Det är också oklart om det rör sig om samma år – 1994 – eller längre tillbaka i tiden än så, rapporterar SR Ekot.

”Någon eller några transporter”

– Försvarsmakten vidgår att det kan ha förekommit ytterligare någon eller några transporter tidigare, på Estonia. Sen är det nya att den överenskommelse som har funnits om införsel av militärmateriel i Sverige. Den överenskommelsen mellan Tullen och Försvarsmakten, den offentliggör Försvarsmakten nu, berättar Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, i en intervju med SR Ekot.

Avtalet har tidigare varit hemlighetsstämplat.

Ytterligare hemlighetsstämplade uppgifter har offentliggjorts i dag.

Bland annat framgår det att en hög tjänsteman på Försvarsdepartementet år 1992 fick en kopia på det hemliga avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten om de militära transporterna.

– Det framgår av Johan Hirschfeldts utredning att en chefstjänsteman i regeringskansliet också har funnits på sändlistan. Så att regeringen får anses ha haft kännedom om den överenskommelsen, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt utredde Estoniaförlisningen på nytt efter Uppdrag Gransknings avslöjande 2004.

Moderaten Anders Björck var försvarsminister när Estonia förliste.

I en kommentar till SR dementerar Björck att han kände till avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten.

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen