Nya uppgifter om Estonia – Försvarsmakten bekräftar

2022 12 22

Estonia användes till hemliga militära transporter.

Uppgifterna som avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning 2004 bekräftas nu av Försvarsmakten, rapporterar SR Ekot.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab.

Enligt Försvarsmakten skedde ingen transport av militära medel under olycksnatten.

Men i de svar som myndigheten i dag lämnar till haverikommissionens utredning om Estonia uppger man att det finns uppgifter som pekar på att hemliga militära transporter skett ombord på fartyget även tidigare än september 1994.

Tidigare har Försvarsmakten i samband med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06", tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger Anders Stach.

Estonia förliste den 28 september 1994.

Kan ha skett tidigare

De nya uppgifterna som försvarsmakten lämnat till haverikommissionen pekar dock på att transporter av militära medel kan ha skett tidigare än den 14 september.

– Det är dock oklart när de hemliga transporterna av militärt materiel ska ha skett. Det är också oklart om det rör sig om samma år – 1994 – eller längre tillbaka i tiden än så, rapporterar SR Ekot.

”Någon eller några transporter”

– Försvarsmakten vidgår att det kan ha förekommit ytterligare någon eller några transporter tidigare, på Estonia. Sen är det nya att den överenskommelse som har funnits om införsel av militärmateriel i Sverige. Den överenskommelsen mellan Tullen och Försvarsmakten, den offentliggör Försvarsmakten nu, berättar Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, i en intervju med SR Ekot.

Avtalet har tidigare varit hemlighetsstämplat.

Ytterligare hemlighetsstämplade uppgifter har offentliggjorts i dag.

Bland annat framgår det att en hög tjänsteman på Försvarsdepartementet år 1992 fick en kopia på det hemliga avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten om de militära transporterna.

– Det framgår av Johan Hirschfeldts utredning att en chefstjänsteman i regeringskansliet också har funnits på sändlistan. Så att regeringen får anses ha haft kännedom om den överenskommelsen, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt utredde Estoniaförlisningen på nytt efter Uppdrag Gransknings avslöjande 2004.

Moderaten Anders Björck var försvarsminister när Estonia förliste.

I en kommentar till SR dementerar Björck att han kände till avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten.

Text: Redaktionen

Var femte person struntar i samma vägskylt – 2 500 kronor i böter

2024 11 26

Var femte svensk bryter mot samma lag i trafiken.

Beteendet är inte bara olagligt utan även farligt, framhåller Riksförbundet M Sverige.

Konsumentorganisationen kan i en ny rapport fastslå att 19 procent av landets trafikanter struntar i att stanna vid stoppskyltar – från Skåne i söder till Västerbotten i norr.

– Att inte stanna vid stopplikten handlar inte bara om att bryta mot trafikregler, det utgör en allvarlig säkerhetsrisk för alla i trafiken, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

– Varje gång en trafikant struntar i stoppskyltarna utsätter de sig själva och andra för onödiga faror.

Viss förbättring

Även om siffrorna fortfarande är höga är utvecklingen trots allt en förbättring.

När M Sverige genomförde sin första undersökning 2013 visade det sig att hela 32 procent av trafikanterna bröt mot stopplikten.

För bara två år sedan låg siffran på 30 procent.

– Vi uppmanar alla trafikanter att vara extra uppmärksamma vid stoppskyltar, oavsett vilket fordon de kör. En enkel regel som att stanna vid stoppskyltar kan förhindra olyckor och rädda liv.

– Trafiksäkerhet är en fråga som berör oss alla, och genom att följa trafikregler kan vi tillsammans bidra till en säkrare vägmiljö, säger Heléne Lilja.

Då ryker körkortet

Den som ignorerar en stoppskylt kan, förutom att äventyra säkerheten i trafiken, åka på böter uppemot 2 500 kronor.

Utgångspunkten är dessutom återkallelse av körkortet, vilket sker när förseelsen rapporteras till Transportstyrelsen som i sin tur fattar beslutet.

Det är dock inte alltid det sker. Enligt körkortslagen kan det i vissa fall stanna vid en varning om brottet bedöms som ringa.

Andel som inte följde stopplikten per fordonsslag

Noterbart i undersökningen, som omfattar cirka 3 400 observationer i hela Sverige, är att det också är stora skillnader mellan olika trafikanter.

Den vanligaste gruppen som inte stannar vid stoppskyltar är cyklister (52 procent) medan enbart 3 procent av taxiförare ignorerar stopplikten.

Cykel	52 %
A-Traktor	29 %
Mc	35 %
Personbil	20 %
Taxi	3 %
Buss	15 %
Lastbil	19 %

Så har det sett ut historiskt

År	Observationer	Andel som inte stannade
2013	4 672	32 %
2016	3 162	23 %
2020	17 000	25 %
2022	6 000	30 %
2023	2 600	23 %
2024	3 400	19 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

DHL-plan har störtat

2024 11 25

Ett fraktplan med flera personer ombord har kraschat.

Planet, som användes för att transportera varor, ska enligt de första uppgifterna tillhöra fraktföretaget DHL.

Flyget störtade till marken strax utanför den internationella flygplatsen Vilnius i Litauen, rapporterar VG som hänvisar till lokala medier.

Minst en död

Enligt de initiala rapporterna har planet kraschat ner i ett bostadshus på två våningar.

Bilder från platsen visar hur en kraftig brand rasar som följd och räddningstjänst ska redan vara på plats.

Totalt ska fyra personer ha befunnit sig ombord på planet, två piloter och två anställda från DHL.

En av dem har bekräftats död enligt den baltiska nyhetssajten Delfi. Två har förts till sjukhus.

Planet var på väg till Litauen från Leipzig i Tyskland.

DHL bekräftar

Marius Zelenius, talesperson för flygplatsen i Vilnius, säger att räddningstjänsten fick larmet om olyckan strax före 05.30 lokal tid.

Samtidigt har Mindaugas Pivoriunas, chef för DHL i Litauen, bekräftat att planet tillhörde deras entreprenörer.

– Vi har inte detaljerna, vår entreprenör är ägare och operatör av flygplanet och har den grundläggande information, säger han enligt VG.

Tidigare uppgifter om brandbomber

Vad som har orsakat olyckan är inte känt.

Tidigare i år har det rapporterats om sabotage mot flera flygplan från just DHL.

Det handlade då om att ryska spioner misstänktes ha placerat brandbomber på plan som flugit i Europa, avslöjade The Guardian i oktober.

Uppgifterna kom från brittisk anti-terrorpolis.

En av brandbomberna skall ha flugits till Birmingham i Storbritannien. Paketet med den misstänkta bomben levererades till ett postlager i staden där det sedan självantände och orsakade en brand.

– Det hade kunnat bli allvarliga konsekvenser om den hade antänt på flygplanet, rapporterade Guardian.

Misstanken: rysk kampanj

Brittiska utredare misstänker att det hela har att göra med en större rysk kampanj som utförts runt om i Europa i år.

Oron är betydande för att det kan sluta med att flygplan störtar med ett potentiellt sett stort antal dödsoffer som följd.

Brittisk polis arbetar tillsammans med europeisk polis för att försöka klarlägga hur många liknande incidenter som inträffat i Europa på sistone.

Det drabbade postföretaget DHL är skakade.

– Åtgärder vidtas för att säkerställa verksamheten, personalen och tillgångar såväl som kundernas försändelser, underströk DHL i oktober.

Arkivfoto J. Rosolino

Text: Redaktionen