Nya uppgifter om Estonia – Försvarsmakten bekräftar

2022 12 22

Estonia användes till hemliga militära transporter.

Uppgifterna som avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning 2004 bekräftas nu av Försvarsmakten, rapporterar SR Ekot.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab.

Enligt Försvarsmakten skedde ingen transport av militära medel under olycksnatten.

Men i de svar som myndigheten i dag lämnar till haverikommissionens utredning om Estonia uppger man att det finns uppgifter som pekar på att hemliga militära transporter skett ombord på fartyget även tidigare än september 1994.

Tidigare har Försvarsmakten i samband med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06", tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger Anders Stach.

Estonia förliste den 28 september 1994.

Kan ha skett tidigare

De nya uppgifterna som försvarsmakten lämnat till haverikommissionen pekar dock på att transporter av militära medel kan ha skett tidigare än den 14 september.

– Det är dock oklart när de hemliga transporterna av militärt materiel ska ha skett. Det är också oklart om det rör sig om samma år – 1994 – eller längre tillbaka i tiden än så, rapporterar SR Ekot.

”Någon eller några transporter”

– Försvarsmakten vidgår att det kan ha förekommit ytterligare någon eller några transporter tidigare, på Estonia. Sen är det nya att den överenskommelse som har funnits om införsel av militärmateriel i Sverige. Den överenskommelsen mellan Tullen och Försvarsmakten, den offentliggör Försvarsmakten nu, berättar Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, i en intervju med SR Ekot.

Avtalet har tidigare varit hemlighetsstämplat.

Ytterligare hemlighetsstämplade uppgifter har offentliggjorts i dag.

Bland annat framgår det att en hög tjänsteman på Försvarsdepartementet år 1992 fick en kopia på det hemliga avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten om de militära transporterna.

– Det framgår av Johan Hirschfeldts utredning att en chefstjänsteman i regeringskansliet också har funnits på sändlistan. Så att regeringen får anses ha haft kännedom om den överenskommelsen, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt utredde Estoniaförlisningen på nytt efter Uppdrag Gransknings avslöjande 2004.

Moderaten Anders Björck var försvarsminister när Estonia förliste.

I en kommentar till SR dementerar Björck att han kände till avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten.

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen