20 juni 2026

Nya uppgifter om användandet av kontanter i Sverige

2023 08 04

Det råder fortsatt stora diskussioner om kontanternas roll i samhället.

Över tid har kontanter använts mindre och mindre i takt med den ökade digitaliseringen.

För 20 år sedan utgjorde kontanterna 10,7 procent av alla pengar som cirkulerar i Sveriges ekonomi.

Idag ligger den siffran på ungefär 1,5 procent.

Trots det anser 80 procent av svenskarna att kontanter borde finnas kvar som betalningsmetod i framtiden, rapporterar SVT.

Fler än tidigare

Såväl företag som privatpersoner använder kontanter i allt mindre utsträckning, men trots det så tycks mängden människor som vill ha kvar kontanterna öka.

För tre år sedan var det 66 procent av svenskarna som ville behålla kontantbetalning, och nu ligger den siffran alltså på 80 procent.

SEBs ekonom Robert Bergqvist anser att kontanter främst kommer att finnas av beredskapsskäl framöver.

“Alla ska vara delaktiga”

I en ny rapport från Riksbanken lyfts risken för att grupper kan utestängas från samhället om inte krav på att kunna ta emot kontanter lagstadgas.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist till SVT.

Därför används det mindre

Enligt en undersökning från Riksbanken uppgav 39 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp år 2010.

År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent, och kontantanvändning blir allt mindre förekommande.

– Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster, förklarar Riksbanken.

– Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Får svårt att betala

Riksbanken har varnat för att flera grupper i samhället kan få det svårare att betala i takt med utvecklingen.

– För vissa grupper, i huvudsak de som inte kan eller vill använda digitala betaltjänster, kan det vara svårt att betala i vissa sammanhang.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 juli 2026

“Förrädare” – Putins egna rasar mot Ryssland

2026 07 31

Tidigare i juli kammade Vladimir Putin hem en stor propagandaseger för Ryssland.

Från och med 2028 välkomnas ryska idrottare tillbaka till OS, löd det kontroversiella beskedet från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.

Beslutet hyllades av Putins talesperson Dmitrij Peskov.

– Ett viktigt steg, sade Kremltoppen enligt The Moscow Times.

Putins egna rasar mot "sveket"

Reaktionerna, och kritiken, har varit massiv. Västvärlden och Ukraina har protesterat högljutt. 

– Det är ett bedrövligt beslut. Det normaliserar det här anfallskriget som Ryssland bedriver mot Ukraina, har Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) sagt till SVT.

Att väst vädrar sitt missnöje är inte särskilt förvånande. Men nu hörs skarp kritik från ett mer oväntat håll: Putins egna anhängare.

Den ryska olympiska kommittén har nämligen exkluderat idrottsorganisationer i ukrainskt territorium. Det innebär att idrottare i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson inte kommer att få tävla för Ryssland.

Regioner som diktatorn 2022 utropade som en del av den ryska nationen.

– Människor som bor i Luhansk och Donetsk, Kherson och Zaporizhzhia blir våra medborgare. För alltid. Och Ryssland kommer inte att förråda dem, sade Putin på en pressträff då.

"Gav upp"

Exkluderingen av de fyra regionerna betraktas av annars Kremlvänliga journalister och bloggare som en eftergift och ett svek, rapporterar Politico.

Den ryska olympiska kommittén gav upp en del av landets territorium bara för att kunna komma till OS, framhåller bland annat den kända krigsvänliga journalisten Dmitirj Stesjin, enligt den amerikanska tidningen.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

"Förrädare"

Rysslands idrottsminister, Michail Degtyarev, har blivit särskild måltavla för raseriet. Det var han som förde förhandlingarna med IOK där de ryska kompromisserna blev ett faktum.

– Detta är en samarbetshandling med fienden och en antistatlig subversion. Det är inte den ryska olympiska kommittén utan en kommitté av förrädare, framför prokrigskanalen Telegram InfoWar.

– Så, den ryska olympiska kommittén har skriftligen bekräftat sin vägran att stödja idrott i Donetsk, Luhansk och Krim? Vad är då kamrat Degtyarevs mycket omtalade seger? frågar sig militärbloggaren Dmitrij Konanykhsin, enligt Politico.

Ukraina har överklagat IOK:s beslut till idrottens skiljedomstol, CAS. 

Andra läser: F16-plan i luften

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen