20 juni 2026

Nya uppgifter om användandet av kontanter i Sverige

2023 08 04

Det råder fortsatt stora diskussioner om kontanternas roll i samhället.

Över tid har kontanter använts mindre och mindre i takt med den ökade digitaliseringen.

För 20 år sedan utgjorde kontanterna 10,7 procent av alla pengar som cirkulerar i Sveriges ekonomi.

Idag ligger den siffran på ungefär 1,5 procent.

Trots det anser 80 procent av svenskarna att kontanter borde finnas kvar som betalningsmetod i framtiden, rapporterar SVT.

Fler än tidigare

Såväl företag som privatpersoner använder kontanter i allt mindre utsträckning, men trots det så tycks mängden människor som vill ha kvar kontanterna öka.

För tre år sedan var det 66 procent av svenskarna som ville behålla kontantbetalning, och nu ligger den siffran alltså på 80 procent.

SEBs ekonom Robert Bergqvist anser att kontanter främst kommer att finnas av beredskapsskäl framöver.

“Alla ska vara delaktiga”

I en ny rapport från Riksbanken lyfts risken för att grupper kan utestängas från samhället om inte krav på att kunna ta emot kontanter lagstadgas.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist till SVT.

Därför används det mindre

Enligt en undersökning från Riksbanken uppgav 39 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp år 2010.

År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent, och kontantanvändning blir allt mindre förekommande.

– Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster, förklarar Riksbanken.

– Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Får svårt att betala

Riksbanken har varnat för att flera grupper i samhället kan få det svårare att betala i takt med utvecklingen.

– För vissa grupper, i huvudsak de som inte kan eller vill använda digitala betaltjänster, kan det vara svårt att betala i vissa sammanhang.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


JUST NU: USA vänder – nu kan Ukraina bomba

2026 08 06

Sedan Donald Trumps tillträdde som president har USA skärpt tonen mot Ukraina.

Stormakten har stoppat vapenleveranser och begränsat underrättelseutbytet mellan länderna.

Nu har USA vänt i ett avseende. 

Underrättelseutbytet mellan länderna har återgått till tidigare nivåer, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor med insyn.

Ett efterlängtat besked för Ukraina. Amerikanska underrättelser är mycket viktiga för landets krigföring, däribland precisionsattacker mot ryska anläggningar.

Amerikanska satelliter och signalspaning används bland annat för att lokalisera viktiga mål som ledningscentraler, ammunitionslager och logistiska knutpunkter. Det ger även en förvarning om ryska attackplaner och inkommande projektiler.

Den demokratiske senatorn Mark Warner bekräftar uppgifterna.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men det har förbättrats, säger han och hänvisar till Ukrainas senaste attacker mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Republikanen John Cornyn, senator från Texas, ger samma bild. Han uppger att underrättelsesamarbetet mellan USA och Ukraina har intensifierats i takt med att Ukrainas militära framgångar har ökat.

– Det verkar verkligen så. Alla älskar en vinnare och det ser ut som att Ukraina har vänt utvecklingen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Historisk återbetalning – USA skickar tillbaka 100 miljarder

Jätteanläggning attackerad

Under natten mot torsdagen har Ukraina slagit till mot flera ryska oljeanläggningar. Bland annat har det stora oljeraffinaderiet i staden Jaroslav träffats. Det är ett av Rysslands fem största raffinaderier och producerar bland annat diesel, bensin, flytande gas och flygbränsle.

Filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar hur tjock svart rök stiger över staden under torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen