Nya uppgifter om användandet av kontanter i Sverige

2023 08 04

Över tid har kontanter använts mindre och mindre i takt med den ökade digitaliseringen.

För 20 år sedan utgjorde kontanterna 10,7 procent av alla pengar som cirkulerar i Sveriges ekonomi.

Idag ligger den siffran på ungefär 1,5 procent.

Trots det anser 80 procent av svenskarna att kontanter borde finnas kvar som betalningsmetod i framtiden, rapporterar SVT.

Fler än tidigare

Såväl företag som privatpersoner använder kontanter i allt mindre utsträckning, men trots det så tycks mängden människor som vill ha kvar kontanterna öka.

För tre år sedan var det 66 procent av svenskarna som ville behålla kontantbetalning, och nu ligger den siffran alltså på 80 procent.

SEBs ekonom Robert Bergqvist anser att kontanter främst kommer att finnas av beredskapsskäl framöver.

“Alla ska vara delaktiga”

I en ny rapport från Riksbanken lyfts risken för att grupper kan utestängas från samhället om inte krav på att kunna ta emot kontanter lagstadgas.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist till SVT.

Därför används det mindre

Enligt en undersökning från Riksbanken uppgav 39 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp år 2010.

År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent, och kontantanvändning blir allt mindre förekommande.

– Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster, förklarar Riksbanken.

– Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Får svårt att betala

Riksbanken har varnat för att flera grupper i samhället kan få det svårare att betala i takt med utvecklingen.

– För vissa grupper, i huvudsak de som inte kan eller vill använda digitala betaltjänster, kan det vara svårt att betala i vissa sammanhang.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen