Nya uppgifter om användandet av kontanter i Sverige

2023 08 04

Det råder fortsatt stora diskussioner om kontanternas roll i samhället.

Över tid har kontanter använts mindre och mindre i takt med den ökade digitaliseringen.

För 20 år sedan utgjorde kontanterna 10,7 procent av alla pengar som cirkulerar i Sveriges ekonomi.

Idag ligger den siffran på ungefär 1,5 procent.

Trots det anser 80 procent av svenskarna att kontanter borde finnas kvar som betalningsmetod i framtiden, rapporterar SVT.

Fler än tidigare

Såväl företag som privatpersoner använder kontanter i allt mindre utsträckning, men trots det så tycks mängden människor som vill ha kvar kontanterna öka.

För tre år sedan var det 66 procent av svenskarna som ville behålla kontantbetalning, och nu ligger den siffran alltså på 80 procent.

SEBs ekonom Robert Bergqvist anser att kontanter främst kommer att finnas av beredskapsskäl framöver.

“Alla ska vara delaktiga”

I en ny rapport från Riksbanken lyfts risken för att grupper kan utestängas från samhället om inte krav på att kunna ta emot kontanter lagstadgas.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist till SVT.

Därför används det mindre

Enligt en undersökning från Riksbanken uppgav 39 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp år 2010.

År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent, och kontantanvändning blir allt mindre förekommande.

– Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster, förklarar Riksbanken.

– Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Får svårt att betala

Riksbanken har varnat för att flera grupper i samhället kan få det svårare att betala i takt med utvecklingen.

– För vissa grupper, i huvudsak de som inte kan eller vill använda digitala betaltjänster, kan det vara svårt att betala i vissa sammanhang.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättehamn under attack – ”bortom räddning”

2025 11 29

En undervattensattack stoppar delar av den ryska oljeexporten.

Den ryska krigskassan finansieras till stor del av inkomster från oljeindustrin.

Nu tvingas den ryska exporten från hamnen i Novorossiysk till ett stopp efter att en ukrainsk undervattensattack slagit ut en terminal vid hamnen, uppger flera medier.

– Hamnen fick betydande skador och är bortom räddning, rapporterar RBC-Ukraine.

– Drönarna attackerade och slog helt ut kajen i Novorossiysk, vilket stoppade oljeleveranserna, rapporterar ryska Tass.

Stoppar exporten

Till följd av attacken stoppas nu alltså alla oljeleveranser från hamnen.

Flera fartyg tvingas också lämna hamnen.

– Enligt order utfärdad av kaptenen för hamnen i Novorossiysk avbröts lastoperationer och andra aktiviteter, och tankfartyg flyttades utanför hamnens vatten, uppger det ryska hamnföretaget, rapporterar Tass.

Enligt ryska uppgifter orsakade attacken inga dödsfall.

– Det finns inga dödsoffer bland personal eller andra entreprenörer, framhåller företaget.

Ingen olja ska ha spillts ut i Svarta havet.

Jättehamn

Hamnen i Novorossiysk är en av Rysslands viktigaste oljehamnar i Svart havet står för omkring två procent av den globala oljetillgången, rapporterar Reuters.

Under gårdagen fattade ett tankfartyg, Kairo som seglar under gambisk flagg, eld i Svarta havet efter en explosion som orsakades av ”yttre påverkan”.

Fartyg var på väg från Egypten till hamnen i Novorossiysk, och misstänks vara en del av den ryska skuggflottan.

LÄS OCKSÅ: Rysk långdistansmissil exploderar vid start – se videon här

Ett fartyg till

Senare kom också rapporter om ytterligare ett fartyg, Virat, som fattat eld.

– Inom en timme rapporterade sjömyndigheten att en andra tanker "träffades" när den seglade i Svarta havet cirka 35 sjömil utanför Turkiets kust, uppger AP.

Efter en turkisk räddningsinsats kunde alla besättningsmedlemmar evakueras oskadda.

– Alla 20 besättningsmedlemmar ombord på Virat är säkra, även om kraftig rök rapporterades i maskinrummet, uppger den turkiska sjöfartsmyndigheten.

– Alla 25 besättningsmän ombord på Kairos evakuerades säkert.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Foto: K. Sergeychik

Text: Redaktionen

Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen