JUST NU: Nya uppgifter angående Nord Stream-sabotaget

2023 03 07

Mot slutet av september förra året upptäcktes gasläckage från naturgasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Tidigt slogs det fast att det var en medveten aktion som orsakat skadorna och sedan dess har det spekulerats kring vilka som är ansvariga.

Nu rapporterar New York Times att en pro-ukrainsk grupp kan ligga bakom dåden.

Enligt ny amerikansk underrättelse beskrivs gruppen som motståndare till Vladimir Putin.

Inga bevis

Amerikanska tjänstemän menar att det inte finns några bevis på att Ukrainas president Volodymyr Zelensky varit inblandad i händelsen.

Gruppen ska heller inte ha agerat utifrån den ukrainska regeringen.

Tjänstemännen har undvikit att ge vidare detaljer angående informationen, men tror att sabotörerna antingen är ryska eller ukrainska medborgare.

Putin uttalade sig

Svenska myndigheter har fastställt att det skett detonationer och menat att det handlar om grovt sabotage utan att beskriva vart ansvaret kan tänkas ligga.

Efter händelsen uttalade sig Rysslands president Vladimir Putin om vart han tror ansvaret ligger.

Han menade att USA och dess allierade orsakade skadorna.

– Sanktionerna räckte inte för anglosaxarna, de gick över till sabotage, sade han enligt Reuters.

“Betydande kapacitet”

Chefen för den tyska flottan Jan Christian Kaack sade innan sprängningen att Ryssland har “betydande kapacitet” under vattnet.

– Ryssland har också byggt upp en betydande kapacitet under vattnet. På botten av Östersjön, men även i Atlanten, finns en hel del kritisk infrastruktur som rörledningar eller undervattenskablar för IT, sade Kaack.

Många spekulationer

Sedan sabotaget har det spekulerats friskt kring vilka som bär ansvaret för sabotaget.

Många har pekat ut Ryssland, samtidigt som även USA och Ukraina anklagats.

Förra månaden publicerade reportern Seymour Hersh en artikel som menade att Joe Biden varit inblandad, uppgifter som sedermera tillbakavisats och kritiserats av USA.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen