Nya socialministern slår larm

2022 11 28

Ofrivillig ensamhet kostar samhället gigantiska summor och leder till försämrad hälsa samt liv som tar slut i förtid.

Det slår socialminister Jakob Forssmed (KD) fast i en stor intervju där det konstateras att en halv miljon svenskar över 16 år lider av ensamhet, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är lika farligt som rökning, det drabbar både immunförsvaret och det leder till depression och kronisk stress som i sin tur leder till att våra blodkärl drar ihop sig så att vi lättare drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det är en stor hälsoekonomisk fråga som vi i Sverige haft en för lång startsträcka att ta tag i, säger Jakob Forssmed.

Ska tillsätta haverikommission

Över 1 000 personer begår självmord i Sverige varje år, vilket på senare tid lett till skarp kritik från Riksrevisionen om att det förebyggande arbetet inte håller måttet och att myndigheterna brister i att utvärdera sitt eget arbete.

Någonting som inte gått socialministern förbi. I det så kallade Tidöavtalet framgår det att en haverikommission ska tillsättas varje gång en person i Sverige tar livet av sig.

– Tanken är att när det skett ett självmord så ska man göra en analys av vad som gjorts från socialtjänsten, skolan, sjukvården och andra inblandade aktörer för att se vad som gått snett. Det är ju erfarenheter som ska användas för att undvika att fler personer hamnar i samma svåra situation, säger Jakob Forssmed till SvD.

Nationell samordnare

Exakt hur det strukturella arbetet med en haverikommission ska se ut är dock inte klarlagt. Enligt Forssmed kommer regeringen att tillsätta en nationell samordnare för att inte bara “hamna på ett papper”.

Socialministern kan dock inte ge svar på när det kommer att ske, men lovar att det är ett prioriterat område i regeringens politik.

Företrädaren: "Välkommet om de nyktrar till"

Jakob Forssmeds företrädare på socialministerposten, Lena Hallengren (S), medger att det kan vara en god idé att upprätta ett system med en haverikommission vid varje självmord.

Hon uppskattar däremot inte påståendet om att S-regeringen inte betraktade ofrivillig ensamhet som ett samhällsproblem.

Vi jobbade hårt med det under pandemin. Det är väl snarare så att vi socialdemokrater vill ha mer politik med samhälleliga och gemensamma insatser medan Jakob Forssmed och hans parti oftast säger att problemen ska skötas vid köksbordet. Var och en får hantera sin situation själv är deras förhållningssätt, men det är välkommet om de nyktrar till där, säger Lena Hallengren till SvD.

Förväxlas ibland med depression

Studier har visat att kroppslig smärta kan förvärras av ensamhet, precis som att gemenskap kan lindra den.

Att ensamhet påverkar människans välbefinnande och lycka står klart enligt fler forskare.

– Det kan vara svårt att erkänna att man är ensam. Det är lättare att säga att man är deprimerad. Detta kanske gör att depression och ensamhet ibland förväxlas med varandra. Sedan kan ju förstås ensamhet leda till depression och tvärtom, säger Bengt Brülde vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, till 1177.se.

Fler män än kvinnor

Enligt Folkhälsomyndighetens hemsida dog 1 226 av säkert fastställd suicid i Sverige under 2021. Två tredjedelar var män.

Skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Det högsta suicidtalet fanns bland män som var 85 år eller äldre. I denna grupp var suicidtalet 45 vilket är dubbelt så högt som bland män i de yngre åldersgrupperna, framhåller myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen