Nya socialministern slår larm

2022 11 28

Ofrivillig ensamhet kostar samhället gigantiska summor och leder till försämrad hälsa samt liv som tar slut i förtid.

Det slår socialminister Jakob Forssmed (KD) fast i en stor intervju där det konstateras att en halv miljon svenskar över 16 år lider av ensamhet, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är lika farligt som rökning, det drabbar både immunförsvaret och det leder till depression och kronisk stress som i sin tur leder till att våra blodkärl drar ihop sig så att vi lättare drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det är en stor hälsoekonomisk fråga som vi i Sverige haft en för lång startsträcka att ta tag i, säger Jakob Forssmed.

Ska tillsätta haverikommission

Över 1 000 personer begår självmord i Sverige varje år, vilket på senare tid lett till skarp kritik från Riksrevisionen om att det förebyggande arbetet inte håller måttet och att myndigheterna brister i att utvärdera sitt eget arbete.

Någonting som inte gått socialministern förbi. I det så kallade Tidöavtalet framgår det att en haverikommission ska tillsättas varje gång en person i Sverige tar livet av sig.

– Tanken är att när det skett ett självmord så ska man göra en analys av vad som gjorts från socialtjänsten, skolan, sjukvården och andra inblandade aktörer för att se vad som gått snett. Det är ju erfarenheter som ska användas för att undvika att fler personer hamnar i samma svåra situation, säger Jakob Forssmed till SvD.

Nationell samordnare

Exakt hur det strukturella arbetet med en haverikommission ska se ut är dock inte klarlagt. Enligt Forssmed kommer regeringen att tillsätta en nationell samordnare för att inte bara “hamna på ett papper”.

Socialministern kan dock inte ge svar på när det kommer att ske, men lovar att det är ett prioriterat område i regeringens politik.

Företrädaren: "Välkommet om de nyktrar till"

Jakob Forssmeds företrädare på socialministerposten, Lena Hallengren (S), medger att det kan vara en god idé att upprätta ett system med en haverikommission vid varje självmord.

Hon uppskattar däremot inte påståendet om att S-regeringen inte betraktade ofrivillig ensamhet som ett samhällsproblem.

– Vi jobbade hårt med det under pandemin. Det är väl snarare så att vi socialdemokrater vill ha mer politik med samhälleliga och gemensamma insatser medan Jakob Forssmed och hans parti oftast säger att problemen ska skötas vid köksbordet. Var och en får hantera sin situation själv är deras förhållningssätt, men det är välkommet om de nyktrar till där, säger Lena Hallengren till SvD.

Förväxlas ibland med depression

Studier har visat att kroppslig smärta kan förvärras av ensamhet, precis som att gemenskap kan lindra den.

Att ensamhet påverkar människans välbefinnande och lycka står klart enligt fler forskare.

– Det kan vara svårt att erkänna att man är ensam. Det är lättare att säga att man är deprimerad. Detta kanske gör att depression och ensamhet ibland förväxlas med varandra. Sedan kan ju förstås ensamhet leda till depression och tvärtom, säger Bengt Brülde vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, till 1177.se.

Fler män än kvinnor

Enligt Folkhälsomyndighetens hemsida dog 1 226 av säkert fastställd suicid i Sverige under 2021. Två tredjedelar var män.

– Skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Det högsta suicidtalet fanns bland män som var 85 år eller äldre. I denna grupp var suicidtalet 45 vilket är dubbelt så högt som bland män i de yngre åldersgrupperna, framhåller myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen