JUST NU: Nya siffror vittnar om enorma förluster

2022 05 26

Ukrainas Väpnade Styrkor hävdar att 29 600 ryska soldater har dödats sedan Rysslands inledde sin invasion den 24 februari.

I en ny rapport presentera den ukrainska militären siffror som tyder på enorma förluster för den ryska armén.

Ukrainas Väpnade Styrkor uppger att de har förstört 1 315 ryska stridsvagnar sedan krigets början och 206 ryska stridsflygplan.

Siffrorna från militären har inte verifierats, men flera  underrättelserapporter från väst och Ukraina tyder på enorma ryska förluster, rapporterar Sky News.

I slutet av april uppgav det brittiska försvarsdepartementet att 15 000 ryska soldater dödats i Ukraina.

Besökte sjukhus

Kort innan Ukrainas rapporter om drygt 30 000 döda ryska soldater besökte Rysslands diktator Vladimir Putin ett militärsjukhus i Moskva.

Iklädd en vit läkarrock lät han sig fotograferas med de skadade militärerna, som deltagit i hans "särskilda militära operation" i Ukraina. 

Vid hans sida fanns försvarsminister Sergej Sjojgu.

Putin och ministern skakade hand med skadade militärer och pratade med soldater som genomgår behandling efter att ha skadats på slagfältet i Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån TASS.

Kremls propaganda

Vladimir Putin har tidigare inte besökt militärsjukhus eller träffat skadade soldater under Rysslands över tre månader långa krig mot  Ukraina. 

Kremls talesperson Dmitrij Peskovs påpekade i samband med sjukhusbesöket att de uteblivna besöken har handlat om tidsbrist.

– Presidentens schema nu gjort det möjligt för honom att personligen bekanta sig med situationen och viktigast av allt – prata med militärer, säger han till TASS och tillägger: 

– Presidenten intresserar sig ständigt för förhållandena för militärer som skadats under den särskilda militära operationen. 

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


USA varnar för jätteattack – ”kan förändra allt”

2025 02 14

Israel planerar en storskalig attack mot iranska kärnanläggningar.

Det framgår av amerikanska underrättelseuppgifter som The Washington Post har tagit del av.

– USA:s underrättelsetjänst varnar för att Israel sannolikt kommer att inleda en förebyggande attack mot Irans kärnenergiprogram i mitten av året, rapporterar tidningen.

Enligt underrättelserapporten vill Israel försena det iranska arbetet med landets kärntekniska program. En israelisk attack mot anläggningarna bedöms kunna försena utvecklingen av programmet med flera veckor eller månader.  

Israel har länge anklagat Iran för att hemlighet försöka ta fram kärnvapen.  

”Kan förändra hela Mellanöstern”

Den amerikanska underrättelsetjänsten varnar för att en israelisk attack mot kärnanläggningarna kan eskalera spänningen i Mellanöstern och leda till en större konflikt.

Säkerhetsanalytikern Alireza Taghavinia, som är baserad i Irans huvudstad Teheran, delar oron. Han tror att ett israeliskt anfall skulle kunna leda till ett storkrig som involverar USA och flera länder i Mellanöstern.

– En israelisk attack skulle kunna förändra Mellanöstern för alltid, säger han till Newsweek.

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet, gör en liknande bedömning.  

– Jag har svårt att se att iranierna kan låtsas som ingenting, har han sagt till Yle.

– Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.

Vita huset kommenterar

Brian Hughes, talesman för Vita husets nationella säkerhetsråd, har kommenterat underrättelseuppgifterna.

– President Trump kommer inte tillåta att Iran skaffar kärnvapen, säger han till Washington Post.

Hughes vill dock inte kommentera detaljerna i underrättelserapporten.

– Även om han (Trump) föredrar förhandlingar och en fredlig lösning på USA:s långvariga problem med den iranska regimen, kommer han inte vänta hur länge som helst om Iran inte är villigt att förhandla. Det måste ske snart, säger talesmannen om eventuella samtal mellan USA och Iran.

President Trump har tidigare framhållit att han skulle föredra att ingå ett avtal med Iran för att förhindra att diktaturen skaffar kärnvapen. Presidenten har också sagt att han tror att Iran föredrar ett avtal framför en väpnad konflikt.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen


Åkeri går i konkurs efter 66 år

2025 02 13

Åkeriet Ivan Sundgrens Åkeri går i konkurs.

Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Transportbranschen har precis som många andra lidit av höga kostnader och många åkerier har gått i graven.

På onsdagen kommer besked om att Ivan Sundgrens Åkeri - som har funnits i 66 år och med säte i Söderhamns kommun - går i konkurs.

Efter 66 år

Åkeriet bekräftar konkursen på sociala medier.

– Det är med sorg i hjärtat vi skriver detta sista inlägg eftersom vi själva beslutade att sätta oss i konkurs. Vi fick trots allt vara med i 66 år, framhåller Ivan Sundgrens Åkeri.

– Anledningen till konkursen är bristande lönsamhet på grund av alldeles för dåliga fraktpriser. Alla kostnader har ökat lavinartat det senaste åren och flertalet av våra kunder har tyvärr inte följt den prisökningen.

Priserna stigit

Åkeriet fortsätter.

– Alla som är insatta i flisbranschen vet hur mycket priserna på både chassier och påbyggnationer har gått upp. Och tyvärr så speglar inte prishöjningarna kvaliteten som tyvärr blivit mycket sämre de sista åren. 

– Vi vill rikta ett stort tack till alla er som jobbat hos oss under alla år och alla er som stöttat oss under vårt 66 åriga företagande. 

Utmaningarna inte borta

De ekonomiska utmaningarna hänger kvar på många sätt Riksbankens räntesänkningar till trots.

Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur där många branscher har svårt att få fart på saker.

På onsdagen kommer även besvärande siffror från USA - där inflationen fortfarande är ett stort problem.

Över förväntningarna

Konsumentprisindex steg med 0,5 procent under månaden, vilket innebär att den årliga inflationstakten uppgick till 3 procent, över Dow Jones estimat på 2,9.

Kärn-KPI, exklusive livsmedels- och energipriser, var också högre än prognostiserat, rapporterar CNBC.

Det innebär att amerikanerna lär få fortsätta vänta på nya räntesänkningar.

Inflationstakten på andra sidan Atlanten tycks ha fastnat kring 3 procent och ett av de största problemen är boendekostnaderna - som utgör en stor del i de höga inflationsmätningarna.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen