SVERIGE: Nya riktlinjer för vabbande

2023 08 30

Det ska tas fram tydligare direktiv på när barn ska stanna hemma från förskolan.

I dag är det bedömningen alldeles för godtycklig.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) på onsdagen.

– Det här är något som skapar frustration hos både föräldrar och personal. Här behövs tydligare vägledning kring vad som gäller, säger han till DN.

”Försiktighetskultur” – vabbandet ökar

Sjukfrånvaron på Sveriges förskolor är fortfarande hög.

Under 2022 ökade vabbandet med 2,2 procent jämfört med 2021.

Försäkringskassan förklarar bland annat den höga frånvaron med att det har uppstått en ny ”försiktighetskultur” i Sverige.

– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin.

– Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, sa Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till SR när han ombads att kommentera situationen.

Tar krafttag

Nu tar regeringen krafttag mot vab-situationen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram underlag till tydligare rekommendationer kring när – och hur länge – sjuka barn ska stanna hemma från förskolan vid olika infektioner, symtom och allmäntillstånd, rapporterar DN.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger Jakob Forssmed till tidningen och berättar att hans uppfattning är att smittohanteringen skiljer sig för mycket mellan olika förskolor.

– Det är i alla fall vad jag hör när jag pratar med föräldrar.

Ska öka närvaron

Det främsta målet med Folkhälsomyndighetens nya uppdrag blir att minska smittspridningen på förskolor runt om i landet.

I andra hand hoppas regeringen att de nya riktlinjerna ska leda till en ökad närvaro.

Vanliga orsaker till lång frånvaro

Enligt Skolverket är oro och rädsla två vanliga orsaker till frånvaro bland barn.

– Den mest förekommande orsaken till frånvaro bland barn är symptom som enligt riktlinjer gör att barn ska vara hemma trots ett gott allmäntillstånd.

– För längre frånvaro är den näst vanligaste orsaken oro och rädsla hos vårdnadshavarna. Den frånvaroorsaken är vanligare i förskolor med större andel barn med utländsk bakgrund, skriver myndigheten på sin hemsida.

Foto: G. Pierce

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen