Nya regler på gång – gäller alla som tänker bli svenskar

2024 06 06

Nya regler planeras att införas för den som vill bli svensk medborgare.

Kraven kan komma att skärpas ordentligt, meddelar Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

– Det har ställts alldeles för få och för låga krav, säger ministern till Sveriges Radio.

Fem år kan bli åtta

Det finns en överenskommelse i Tidöavtalet om att införa hårdare krav för svenskt medborgarskap.

För närvarande är frågan under utredning, men om de nya reglerna blir verklighet kan flera förändringar vänta för den som vill ha ett svenskt pass.

Det handlar bland annat om att man måste bo i Sverige i åtta år, till skillnad från de fem år som gäller just nu.

Dessutom ska man leva ett “hederligt liv” och försörja sig själv.

Öppnar för skriftligt prov

Utöver detta öppnar nu även regeringen för att införa ett skriftligt prov. Klarar man inte av att svara rätt på frågor om det svenska samhället eller det svenska språket kan man riskera att nekas medborgarskap.

– Det är viktigt att du behärskar språket för att fullt ut tillvarata dina rättigheter och skyldigheter. Då tycker jag absolut att man ska skriva ett prov för att visa att man har de här färdigheterna, säger Maria Malmer Stenergard.

Återkommer i september

Senast den 30 september i år ska en särskild utredare lämna sina konkreta förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap.

Enligt regeringen är syftet att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle “där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället”.

– Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och har stor betydelse, både rättsligt och symboliskt. Genom att skärpa kraven för att förvärva medborgarskap höjs också medborgarskapets värde, har Maria Malmer Stenergard tidigare sagt i en kommentar.

Utredaren som utsetts av regeringen ska bland annat:

föreslå ett krav på längre hemvist i Sverige för att förvärva medborgarskap,
föreslå vilka ytterligare kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur som ska krävas för att förvärva medborgarskap,
föreslå ett krav på egenförsörjning för att förvärva medborgarskap,
föreslå ett skärpt krav på hederligt levnadssätt för att förvärva medborgarskap,
ta ställning till om det bör införas ett krav på medborgarskapssamtal, avläggande av lojalitetsförklaring eller liknande ceremoniellt inslag som ska utgöra slutpunkt i processen att förvärva medborgarskap,
ta ställning till om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras, och
lämna nödvändiga författningsförslag.

Källa: Regeringkansliet

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Sjödin

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen