Nya krav införs för svenskt medborgarskap

2025 03 21

Nya åtgärder införs för att “förstärka säkerheten i ärenden som rör svenskt medborgarskap”.

Det meddelar Migrationsverket på fredagsmorgonen.

Enligt myndigheterna gäller de nya villkoren även dem som redan har ansökt om medborgarskap och väntar på beslut.

Nya ansökningsregler

Flera förändringar ingår i de åtgärder som nu presenteras.

Bland annat gäller det krav på styrkt identitet. Konkret innebär det att den som vill bli svensk medborgare personligen måste besöka Migrationsverket genom en så kallad personlig inställelse.

– Den som vill bli svensk medborgare kommer också att behöva lämna mer information till Migrationsverket i samband med ansökan, framhåller myndigheten.

Undantag kan dock göras för vissa nationaliteter som har så kallade biometriska pass, det vill säga pass med inbyggt elektroniskt mikroprocessorchip.

Kommer att kontakta

Ytterligare förändring är att mer information måste lämnas i samband med ansökan om svenskt medborgarskap. För den som redan ansökt ska kompletteringar lämnas in.

Det gäller exempelvis uppgifter om personens identitetshandlingar, resor, familj, arbete och studier.

Migrationsverket kommer att kontakta de som ansökt om medborgarskap men ännu inte fått något beslut.

Handlar om stärkt kontroll

De nya villkoren innebär inte att kraven i sig ändras för att få svenskt medborgarskap. De nya villkoren gäller processen för att få ett ja.

– Kraven för att beviljas medborgarskap är desamma som tidigare. Förändringarna handlar om att Migrationsverket stärker kontrollerna för att ytterligare öka säkerheten när vi handlägger och fattar beslut om medborgarskap, förklarar myndigheten.

Åtgärderna införs efter att Migrationsverket tidigare i år fick i uppdrag av regeringen att stärka säkerheten i prövningen av svenskt medborgarskap.

– Syftet med uppdraget är att förhindra att personer som utgör en säkerhetsrisk eller lever i Sverige under falsk identitet beviljas svenskt medborgarskap. Migrationsverket har, i samråd med andra berörda myndigheter, analyserat och utrett uppdraget och har nu beslutat om de nya åtgärderna.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

JUST NU: Lågprisjätte expanderar kraftigt – 100 nya varuhus

2025 07 11

Lågpriskedjan Jula storsatsar i Sverige med omnejd.

Fram till 2030 planerar Jula att öppna 100 nya varuhus i Sverige, Norge, Finland och Polen.

Nu står det klart var två av varuhusen slår upp portarna.

Under våren 2026 öppnar Jula ytterligare ett varuhus i Helsingborg. Några månader senare öppnar ett nytt varuhus i Strängnäs.

– För oss är det viktigt att finnas där våra kunder finns. Vi vill göra det enkelt att handla till låga priser – och samtidigt inspirera till att fixa saker själva, oavsett om det gäller små eller stora projekt, säger Johan Sjöhagra, vd Jula.

”Känns fantastiskt”

Det nya varuhuset i Strängnäs får en total yta på cirka 2 400 kvadratmeter.

– Etableringen är ett viktigt steg i Julas fortsatta satsning på fysisk handel och innebär att bolaget stärker sin närvaro inte bara i Strängnäs, utan i hela Mälardalen, säger Johan Sjöhagra.

– Det är en viktig region, och det känns inspirerande att bli en del av det lokala handelslivet där. Vi tror starkt på den här etableringen

Varuhuset i stadsdelen Råå i Helsingborg blir Julas andra butik i staden.

– Det känns fantastiskt att få öppna ännu ett varuhus i Helsingborg. Vi ser en stark efterfrågan i regionen, och tillsammans med våra befintliga varuhus i Väla, Hyllinge, Löddeköpinge och Landskrona kan vi nu komma ännu närmare kunderna i södra Skåne. Det här är ett naturligt steg i vår ambition att finnas där våra kunder är, kommenterar Johan Sjöhagra.

LÄS MER: FOREX UPPMANAR: Kom och ta ut kontanter 

Går urstarkt

Butiksöppningarna presenteras efter att Jula redovisat ett historiskt rörelseresultat.

Lågpriskedjan går bättre än någonsin.

– Jula har haft en mycket stark start på året. Vi slår försäljningsrekord och ligger nära en kvarts miljard över föregående år. Försäljningen går för högtryck, säger Johan Sjöhagra.

LÄS MER: Stort larm om kronan 

Foto: 

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Ett viktigt Natoland varnar för ”extremt oroande” aktivitet under vattnet.

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av NBP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen