SVERIGE: Nya regler för att ta körkort

2023 10 23

En mycket kritiserad regeländring för körkortsinnehav är på väg att införas.

Den föreslagna förändringen innebär enligt Transportstyrelsen att fler ska kunna ta körkort.

Redan nästa höst är tanken att de nya reglerna ska börja gälla.

Har lägre krav än Europa

Den föreslagna förändringen gäller de synkrav som idag måste uppfyllas för att få lov att köra bil.

Kraven är idag alldeles för höga, enligt Transportstyrelsen.

– Det har visat sig att Sverige har strängare synkrav än andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på myndigheten, i ett pressmeddelande.

1 000 förlorar körkortet

Enligt Transportmyndigheten har en omfattande genomgång som gjordes för tre år sedan visat att de svenska synkraven för körkort är för långtgående vid synfältsbortfall.

Man anser nu att reglerna behöver “harmoniseras med körkortsdirektivets minimikrav”.

Konkret innebär förslaget, som nu går ut på remiss, att en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet ska accepteras.

Idag uppskattar Transportstyrelsen att drygt 1 000 personer förlorar sitt körkort med anledning av just synfältsbortfall.

Vi vet inte exakt hur många som berörs av förändringen, men vår bedömning är att ganska många av dessa personer kommer att uppfylla synkraven när de nya reglerna träder ikraft. Det är viktigt att komma ihåg att man då måste ansöka igen, säger Åsa Ericson.

"Horribelt"

Det är inte första gången som liknande förändringar varit uppe för diskussion.

När Transportstyrelsen redan för drygt tio år sedan ville ändra synkraven för att matcha övriga EU-länder har det varit föremål för massiv kritik.

– Jag tycker att Transportstyrelsen gör det enkelt för sig när man bara lutar sig mot EU-direktivet. Jag får det inte att gå ihop när man sänker kraven samtidigt som staten satsar miljarder på att säkra vägarna, sade Paul Folkesson, då ordförande för Optikerförbundet, till Aftonbladet.

– Horribelt. Hur går detta ihop med nollvisionen, frågade han sig.

1,3 miljoner farliga bilförare

Även Synoptik har vid ett tidigare tillfälle lyft problematiken med att många bilister med trafikfarlig syn rör sig på vägarna.

År 2016 uppskattades att det rörde sig om 1,3 miljoner bilister varav 750 000 såg så dåligt att de inte hade blivit godkända om de försökt ta körkort på nytt.

– Att säkerställa att alla bilförare har trafiksäker syn är en enkel åtgärd för ökad säkerhet. Sverige bör införa obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse från 45 års ålder, sade Leif Petterson (S), som då var ledamot i riksdagens trafikutskott, i ett pressmeddelande.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen