SVERIGE: Nya regler för att ta körkort

2023 10 23

Den föreslagna förändringen innebär enligt Transportstyrelsen att fler ska kunna ta körkort.

Redan nästa höst är tanken att de nya reglerna ska börja gälla.

Har lägre krav än Europa

Den föreslagna förändringen gäller de synkrav som idag måste uppfyllas för att få lov att köra bil.

Kraven är idag alldeles för höga, enligt Transportstyrelsen.

– Det har visat sig att Sverige har strängare synkrav än andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på myndigheten, i ett pressmeddelande.

1 000 förlorar körkortet

Enligt Transportmyndigheten har en omfattande genomgång som gjordes för tre år sedan visat att de svenska synkraven för körkort är för långtgående vid synfältsbortfall.

Man anser nu att reglerna behöver “harmoniseras med körkortsdirektivets minimikrav”.

Konkret innebär förslaget, som nu går ut på remiss, att en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet ska accepteras.

Idag uppskattar Transportstyrelsen att drygt 1 000 personer förlorar sitt körkort med anledning av just synfältsbortfall.

– Vi vet inte exakt hur många som berörs av förändringen, men vår bedömning är att ganska många av dessa personer kommer att uppfylla synkraven när de nya reglerna träder ikraft. Det är viktigt att komma ihåg att man då måste ansöka igen, säger Åsa Ericson.

"Horribelt"

Det är inte första gången som liknande förändringar varit uppe för diskussion.

När Transportstyrelsen redan för drygt tio år sedan ville ändra synkraven för att matcha övriga EU-länder har det varit föremål för massiv kritik.

– Jag tycker att Transportstyrelsen gör det enkelt för sig när man bara lutar sig mot EU-direktivet. Jag får det inte att gå ihop när man sänker kraven samtidigt som staten satsar miljarder på att säkra vägarna, sade Paul Folkesson, då ordförande för Optikerförbundet, till Aftonbladet.

– Horribelt. Hur går detta ihop med nollvisionen, frågade han sig.

1,3 miljoner farliga bilförare

Även Synoptik har vid ett tidigare tillfälle lyft problematiken med att många bilister med trafikfarlig syn rör sig på vägarna.

År 2016 uppskattades att det rörde sig om 1,3 miljoner bilister varav 750 000 såg så dåligt att de inte hade blivit godkända om de försökt ta körkort på nytt.

– Att säkerställa att alla bilförare har trafiksäker syn är en enkel åtgärd för ökad säkerhet. Sverige bör införa obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse från 45 års ålder, sade Leif Petterson (S), som då var ledamot i riksdagens trafikutskott, i ett pressmeddelande.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen