Nya regler för folk med egen vattenbrunn – “Hårdast i EU”

2024 06 13

Två miljoner svenskar berörs av nya regler som börjar gälla den 1 juli.

Snart kommer reglerna för alla som har egen vattenbrunn att skärpas.

Från och med den 1 juli så kommer det röra sig om de hårdaste reglerna i hela EU.

Syftet är att minska förekomsten av hälsofarliga ämnen som PFAS och bly.

Det rapporterar SVT.

Sänker riktvärden

Det handlar om nya riktvärden som berör de två miljoner svenskar som har egna brunnar eller små privata vattenanläggningar.

Riktvärdet för bly och arsenik sänks från 10 till 5 mikrogram per liter.

Riktvärdet för PFAS 4 blir 4 nanogram per liter.

Maxvärdet för PFAS 21 blir 100 nanogram per liter.

Samtidigt sänks nivån för kadmium till en tiondel av nuvarande värde.

“Hårdast i EU”

De nya reglerna är de hårdaste i EU, förklarar Livsmedelsverkets toxikolog Sabina Litens Karlsson.

– Det här blir de strängaste nivåerna inom EU. Vi tar hälsoriskerna på allvar och därför har vi valt att sänka så mycket som är praktiskt möjligt, säger hon till SVT.

– Det går att rena vattnet med olika metoder som omvänd osmos, jonbytesfilter och aktivt kol.

Tänk på detta

För den som går i funderingar på att anlägga en egen brunn finns det några viktiga saker att tänka på.

– Det är viktigt att den nya brunnen står på rätt ställe. Annars finns det risk för att den ger för lite vatten, eller att vattnet förorenas av mikroorganismer och kemiska ämnen, framhåller Livsmedelsverket.

Det är vanligast

I Sverige är det vanligast med så kallade bergborrade brunnar.

– Bergborrade brunnar är den vanligaste brunnstypen i Sverige. En bergborrad brunn använder berggrundens sprickor som vattenmagasin.

– Jämfört med grävda brunnar och filterbrunnar kan bergborrade brunnar ha bättre skydd mot yttre föroreningar.

– Vanliga föroreningskällor är avlopp, gödselstackar och djurhållning. Det förekommer också föroreningar från till exempel närliggande vägar, deponier, brandsläckningsplatser, industrier och jordbruk.

– En tumregel är att, om möjligt, placera brunnen uppströms och gärna högre läge än möjliga föroreningskällor.

Foto: A. Siimon

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen