Nya Natobesked för Sverige och Finland

2023 02 14

Sveriges och Finlands officiella inställning har hela tiden varit att resan in i Nato görs tillsammans.

Inte minst förtydligades detta i samband med den finska statsministern Sanna Marins besök hos Sveriges motsvarighet Ulf Kristersson (M) i början av februari.

Det är i hela alliansens intresse att vi blir medlemmar samtidigt. Vi litar på att alla Natomedlemmar kan ratificera vårt medlemskap snart, sade Sanna Marin då.

Presenterar annan uppfattning

Men alliansens högsta chef, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, presenterar nu en annan uppfattning.

Hans lösning är inte alls att Sverige och Finland ska gå med samtidigt. 

Tvärtom öppnar Natochefen nu för att ett finsk medlemskap kan gå före i kön.

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, säger Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

"Seriösa tecken på ny lösning"

Det nya utspelet innebär en märkbar förändring i Natos sätt att prata om den svensk-finska medlemsansökan, menar Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi.

– Uttalandet visar att möjligheten för en skillnad i tidtabellen har blivit större, men hur stor är omöjlig att sia om. Det är ett tecken på att man överväger en annan lösning mer seriöst, säger han till Svenska Dagbladet.

Skulle inte uttalat sig annars

Göran Djupsund betonar att det visserligen är tydligt att Jens Stoltenbergs högsta önskan är att Sverige och Finland godkänns samtidigt.

Samtidigt skulle han inte fällt ett sådant uttalande om han inte först stämt av med ländernas båda representanter.

– Han hade inte gått ut och sagt en sak då, konstaterar experten för tidningen.

Uppgifter: Redo att gå med utan Sverige

Turkiets president Recep Tayyip Erdgoan har tidigare flaggat för att han kan godkänna Finland men inte Sverige.

– Om situationen så kräver kan vi ge ett annat besked gällande Finland. Och när Finland får det beskedet kommer det att chocka Sverige. Men då får inte Finland göra samma misstag, sade presidenten i ett tv-program i slutet av januari..

Förra veckan publicerade även finska tidningen Iltalehti att man har utrikes- och säkerhetspolitiska källor som pekar på att Finland är redo att gå med i Nato utan Sverige.

– Vi måste ta hänsyn till fakta. Vi är Rysslands granne. Sveriges geopolitiska ställning skiljer sig ganska mycket från vår, säger en källa.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ryskt jättefartyg till Sverige

2024 02 28

Drygt två år efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina anländer ett jättefartyg med rysk fossilgas till Sverige.  

Fartyget ankommer till Nynäshamn under morgondagen, rapporterar P4 Stockholm.

Köparen av fossilgasen är det finska statliga energiföretaget Gasum som har ett avtal med den ryska gasjätten Gazprom.

Gasum levererar i sin tur bland annat till Raffinaderiet Nynas AB som tar emot gasen, trots att bolaget sedan mars 2022 bojkottar inköp av ryska råvaror.

Trots bojkotten fortsätter Nynas att använda rysk fossilgas.

I en kommentar till P4 Stockholm uppger bolaget att de ”krävt att Gasum ska sluta leverera rysk gas” och att de är ”besvikna över att det fortsätter”.

– Utan leveranserna av flytande naturgas så skulle 300 personer på anläggningen i Nynäshamn förlora jobbet, uppger Nynas kommunikationsdirektör Höst Öslin i en skriftlig kommentar till radion.

Kraftig kritik

Miljöorganisationen Greenpeace riktar kraftig kritik mot leveranserna av rysk fossilgas till Sverige.

Organisationen uppger att 36 tankfartyg med 128 000 ton flytande fossilgas från Ryssland har ankommit till Sverige sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022. En import som motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor, enligt Greenpeace.

– Samtidigt som Sverige skickar krigsmateriel till Ukraina med ena handen så bidrar vi till den ryska krigskassan genom fortsatt fossilimport med den andra. Det är inte bara principiellt hyckleri utan något som leder till att fler vapen kan användas i anfallen mot Ukraina.

– Den svenska regeringen borde omgående stoppa detta svenska stöd till ryska terrordåd och krigsförbrytelser, säger Greenpeaces Sverigechef Erika Bjureby i ett uttalande.

Importen fortsätter

I maj 2022 ställde sig näringsutskottet bakom ett  importstopp av rysk olja och gas, till såväl Sverige som EU. Trots detta har importen av rysk gas fortsatt.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har öppnat för att Sverige kan införa ett nationellt importstopp efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits.

– Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt, sa Billström i en riksdagsdebatt i februari.

Vidare framhöll ministern att Sverige följer Finlands agerande i frågan.

– Jag har noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära, sa Billström.

Arkivfoto: CORAL ENERGY & SMIT SEINE

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ryskt militärplan nära Helsingfors

2024 02 29

Ett ryskt spaningsplan har tagit sig in i närheten av Helsingfors.

Det ryska militärplanet, som är av typen Il-20, ska ha flugit strax sydost om den finska huvudstaden.

Finlands försvarsmakt har lagt locket på om händelsen.

– Ryssarna använder den bästa möjliga teknik som de har till sitt förfogande, säger generalstabens talesperson Henrik Gahmberg till Helsingin Sanomat.

Natoland blixtagerade

Incidenten fick Frankrike, ett annat medlemsland i Nato, att blixtagera.

Ett franskt Mirage-jaktplan skickades upp och jagade bort det ryska planet, bekräftar både franska och tyska försvarsstyrkor på X, tidigare Twitter.

– Igår aktiverades våra stridsflyg i Laage. Ett ryskt plan, Il-20, utan resplan, identifierades sydost om Helsingfors. Operationen avslutades efter visuell kontakt utan några efterföljande incidenter, framhåller det tyska flygvapnet.

Vill inte kommentera

Även om planet befann sig nära Helsingfors ska det inte ha trätt in i finskt luftrum, enligt den finska generalstaben.

Händelsen ska ha ägt rum i måndags, men bekräftats offentligt först under onsdagskvällen.

– Planet flög utan transponder, så det måste identifieras genom en identifieringsflygning. Jag kommer inte kommentera om det finska flygvapnet var inblandat i identifieringen, säger Henrik Gahmberg.

Flyger 685 km/h

Militärplanet Il-20 är ett mycket avancerat spaningsplan som funnits i bruk sedan 1970.

I Natokretsar går planet under kodnamnet “Coot-A” och maxhastigheten uppnår 685 kilometer i timmen.

Enligt Pekka Tover, tidigare underrättelsechef för generalstaben, är flygets närvaro kring Finland inte exceptionellt, men ska tas på allvar.

– I de här lägena ska man av säkerhetsskäl åka upp och se vad de gör, säger han till Ilta-Santomat.

Väcker frågor

Jarno Limnélli, riksdagsledamot tillika docent vid Försvarshögskolan i Finland, menar att liknande incidenter kring Östersjön kan väcka frågor.

– Ryska militärflyg flyger i Östersjöområdet och det kan de göra så länge de vistas utanför statens luftrum, säger han till samma tidning.

– Närhelst speciella flygplan eller fartyg rör sig nära statsgränserna kan det finnas någon form av kraftuppvisning i bakgrunden. De visar att sådan utrustning finns och flygs så här nära.

Foto: J. Kemppainen

Text: Redaktionen