Nya Natobesked för Sverige och Finland

2023 02 14

Sveriges och Finlands officiella inställning har hela tiden varit att resan in i Nato görs tillsammans.

Inte minst förtydligades detta i samband med den finska statsministern Sanna Marins besök hos Sveriges motsvarighet Ulf Kristersson (M) i början av februari.

Det är i hela alliansens intresse att vi blir medlemmar samtidigt. Vi litar på att alla Natomedlemmar kan ratificera vårt medlemskap snart, sade Sanna Marin då.

Presenterar annan uppfattning

Men alliansens högsta chef, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, presenterar nu en annan uppfattning.

Hans lösning är inte alls att Sverige och Finland ska gå med samtidigt. 

Tvärtom öppnar Natochefen nu för att ett finsk medlemskap kan gå före i kön.

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, säger Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

"Seriösa tecken på ny lösning"

Det nya utspelet innebär en märkbar förändring i Natos sätt att prata om den svensk-finska medlemsansökan, menar Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi.

– Uttalandet visar att möjligheten för en skillnad i tidtabellen har blivit större, men hur stor är omöjlig att sia om. Det är ett tecken på att man överväger en annan lösning mer seriöst, säger han till Svenska Dagbladet.

Skulle inte uttalat sig annars

Göran Djupsund betonar att det visserligen är tydligt att Jens Stoltenbergs högsta önskan är att Sverige och Finland godkänns samtidigt.

Samtidigt skulle han inte fällt ett sådant uttalande om han inte först stämt av med ländernas båda representanter.

– Han hade inte gått ut och sagt en sak då, konstaterar experten för tidningen.

Uppgifter: Redo att gå med utan Sverige

Turkiets president Recep Tayyip Erdgoan har tidigare flaggat för att han kan godkänna Finland men inte Sverige.

– Om situationen så kräver kan vi ge ett annat besked gällande Finland. Och när Finland får det beskedet kommer det att chocka Sverige. Men då får inte Finland göra samma misstag, sade presidenten i ett tv-program i slutet av januari..

Förra veckan publicerade även finska tidningen Iltalehti att man har utrikes- och säkerhetspolitiska källor som pekar på att Finland är redo att gå med i Nato utan Sverige.

– Vi måste ta hänsyn till fakta. Vi är Rysslands granne. Sveriges geopolitiska ställning skiljer sig ganska mycket från vår, säger en källa.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen